Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Så fungerar fram- och baktunga avtal
Mycket av diskussionen kring de centrala kollektivavtal som förbundet tecknar kretsar kring storleken på de ofta årliga lönerevisionerna. Det vill säga hur mycket pengar till löneökningar som Kommunal har förhandlat fram. Det finns emellertid en annan aspekt av lönerevisionerna som diskuteras mindre: hur det totala löneutrymmet för avtalsperioden fördelas över lönerevisionerna. Kommunals utredare Ludvig Lundstedt reder ut hur det fungerar.
Lite förenklat går det att differentiera mellan tre olika avtalskonstruktioner: fram och baktunga avtal, samt avtal där löneutrymmet fördelas jämnt över lönerevisionerna. Vad är då skillnaden? Framtunga avtal lägger en större del av det totala löneutrymmet i början av avtalsperioden medan en liten del eller inget fördelas till mitten och/eller slutet av avtalsperioden. I baktunga avtal är fördelningen motsatt; lite eller inget av löneutrymmet tas ut i början och/eller mitten av avtalsperioden. Den sista avtalskonstruktionen innebär, precis som namnet antyder, att lika stor del av löneutrymmet tas ut vid varje lönerevision.
Arbetstagarna är vinnare i framtunga avtal
Figuren nedan illustrerar skillnaden mellan de olika avtalskonstruktionerna. Notera att det totala löneutrymmet i samtliga tre fall är 1 500 kronor. I det framtunga avtalet tas emellertid 1 000 kronor ut redan vid den första lönerevisionen och sedan genereras ytterligare 250 kronor till potten vid den andra respektive tredje lönerevisionen. I det jämnt fördelade avtalet är alla lönerevisioner värda 500 kronor per anställd och i det baktunga avtalet får det de anställda i genomsnitt 250 kronor vid den första och andra lönerevisionen medan potten för den sista lönerevisionen är värd 1 000 kronor. Det är viktigt att i sammanhanget påpeka att fördelningen inte måste se ut precis som i figuren nedan, utan det är full möjligt att till exempel ta ut 800 kronor vid den första lönerevisionen och fortfarande ha ett framtungt – om än mindre framtungt – avtal.
Vad finns det då för fördelar respektive nackdelar med respektive avtalskonstruktion? Lite förenklat går det att säga att arbetsgivarparten tenderar att föredra baktunga avtal medan arbetstagare är vinnare på framtunga avtal. Att så är fallet beror på att lönerevisioner tidigt i en avtalsperiod följer med under hela avtalsperioden. För att illustrera detta ska vi göra ett räkneexempel utifrån bilden ovan. Det är tolv månader mellan varje lönerevision, och tolv månader mellan den sista lönerevisionen och det att avtalet löper ut. Totalt är avtalsperiodens längd 36 månader.
Att få ut större delar av löneutrymmet tidigt lönar sig
I exemplet med ett framtungt avtal är värdet av den första lönerevisionen – som infaller när avtalsperioden tar sin början – 1 000 kronor, pengar som kommer följa med under hela avtalsperioden. Det vill säga 36 månader. Det totala värdet för den första lönerevisionen är alltså 36 * 1 000 = 36 000 kronor över avtalsperioden. Den andra lönerevisionen infaller tolv månader efter den första, vilket innebär att det är 24 månader kvar till avtalet löper ut. Det totala värdet för den andra lönerevisionen blir därför 24 * 250 = 6 000 kronor över avtalsperioden. Vi kan nu göra samma sak för den tredje lönerevisionen. När den infaller är det tolv månader innan avtalet löper ut, och vi får därför ett värde på 12 * 250 = 3 000 kronor över avtalsperioden. Vi kan nu summera ihop värdet av de tre lönerevisionerna och får då ett totalt värde om 36 000 + 6 000 + 3 000 = 45 000 kronor över avtalsperioden.
Det är nu möjligt att göra precis samma räkneoperation för de andra två avtalskonstruktionerna, vilket redovisas i tabell 1 nedan. Skillnaden mellan ett framtungt och baktungt avtal är i det här räkneexemplet 45 000 – 27 000 = 18 000 kronor över avtalsperioden.
Det finns alltså mycket att vinna för arbetstagarna att plocka ut så mycket som möjligt av löneutrymmet tidigt under avtalsperioden även om det medför lägre lönehöjningar i ett senare skede. Observera återigen att den totala löneökningen är identisk för de tre avtalskonstruktionerna. I genomsnitt har alla anställdas löner höjts med 1 500 kronor per månad efter sista lönerevisionen.
Utredningsenheten
