Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Högt ställda förväntningar på ny teknik

Idag publicerar Kommunal rapporten ”Höga förväntningar på ny teknik” som är den andra rapporten i ett samarbete med Fagforbundet i Norge. Slutsatsen är att en positiv digital utveckling kräver att medarbetare och medborgare har makt och inflytande över vilka behov och problem som tekniken ska lösa. Det förutsätter att politikerna har tillit till att medarbetarna är bäst på att avgöra på vilket sätt medborgarnas individuella och varierande behov ska bli tillgodosedda.

Fortsätt läsa

Vem är orolig för ny teknik?

Under 2021 har Kommunal publicerat två rapporter som redovisat svaren från drygt 1000 medlemmar på frågor om deras erfarenheter och inställning till ny teknik (automatisering, förändrade planerings- och rapporteringsrutiner, organisering av arbetet och nya arbetsformer) samt yrkes- och kompetensutveckling. Arbetet har varit ett samarbete med norska Fagforbundet. Vissa frågor och svar har även gått att jämföra med inställningen bland medlemmarna i brittiska UNISON.

Den första rapporten ”Vem är orolig för ny teknik?” visade att medlemmarna i Kommunal är vana vid att teknik påverkar verksamheten och att den leder till förändrade arbetsuppgifter. De flesta medlemmar är varken oroliga för att förlora sitt jobb eller sina arbetsuppgifter på grund av ny teknik. Dock verkar det som om ny teknik tillför fler arbetsuppgifter, till exempel när digital dokumentation inte ersätter de människonära kontakterna.

Figur 1. Jag är orolig för att mitt jobb kommer att försvinna till följd av ny teknik

Källa: Kommunals medlemspanel (Novus), februari 2020

Medlemmarna i brittiska UNISON är inte alls lika positiva. De är betydligt mer oroliga för att förlora jobbet på grund av automation. En förklaring kan vara den så kallade Nordiska modellen där staten och arbetsmarknadens parter gemensamt arbetar för att skapa en arbetsmarknad med goda förutsättningar för omställning, till exempel vid strukturförändringar till följd av teknikskiften. Flera år av nedskärningar inom offentlig sektor har också påverkat synen på framtiden bland medlemmarna i UNISON.

Ett stort intresse för yrkes- och kompetensutveckling

Undersökningen visar att medlemmarna är mycket intresserade av yrkes- och kompetensutveckling.

Figur 2. Jag är villig att utveckla min kunskap för att kunna utföra nya arbetsuppgifter

Källa: Kommunals medlemspanel (Novus), februari 2020

Trots ett stort intresse för är utveckla sina kunskaper är det endast en mindre grupp som upplever att deras arbetsgivare har en bra strukturer för yrkesutveckling. Det begränsar deras möjligheter att lära nytt och ta på sig nya arbetsuppgifter. Många upplever också att varken de själva eller deras skydds-/arbetsplatsombud är involverade vid utvecklingen av verksamheten på arbetsplatsen.

Figur 3. Vi har en bra struktur för yrkesutveckling på arbetsplatsen

Källa: Kommunals medlemspanel (Novus), februari 2020

Situationen är mer positiv i Norge där många medlemmar i Fagforbundet upplever att de både har möjlighet att få utbildningsinsatser och kan påverka utvecklingen av verksamheten.

Tekniken uppfyller inte de högt ställda förväntningarna

Medlemmarna upplever inte att ny teknik uppfyller de högt ställda förväntningarna. Tekniken bidrar inte till lägre kostnader eller en mer effektiv verksamhet. Hittills har ny teknik inte heller bidragit till en mindre tung och stressig arbetsmiljö. När det gäller nya system för rapportering och kommunikation (IKT) har arbetet blivit enklare för vissa och svårare för andra, samtidigt som mängden dokumentation har ökat för alla. Därtill har tekniken inte bidragit till att minska mängden manuella arbetsuppgifter i stor skala.

Ur ett svenskt perspektiv verkar det som om den Nordiska modellens framgångsfaktorer har fallit i glömska och behöver dammas av. Många medlemmar upplever bristande delaktighet i medskapandeprocesser i samband med förändringar av arbetet där tekniken varken är anpassad eller designad utifrån deras behov och arbetsprocesser, vilket leder till att känslan av sammanhang går förlorad. Problemen förstärks av en tydlig könsmaktsordning i den hierarkiska organisationen.

Figur 4. Jag kan påverka på vilket sätt mina arbetsuppgifter ska förändras

Källa: Kommunals medlemspanel (Novus), februari 2020

Situationen är mer positiv i Norge där medlemmarna i Fagforbundet känner sig mer delaktiga vid förändringar av arbetsuppgifter och att teknik bidrar till att underlätta arbetet. Likaså ser de en tydligare koppling mellan ny teknik och ökad kostnadseffektivitet samt upplever att IKT förenklar deras arbete. Alla är dock överens om att mängden dokumentation har ökat.

Inställningen skiljer sig åt mellan medlemsgrupper

Den yngsta åldersgruppen (-29 år) upplever att de har större möjligheter än övriga att påverka på vilket sätt deras arbetsuppgifter ska förändras. Män upplever i större utsträckning än kvinnor att teknik kan utföra tidigare manuella arbetsuppgifter. Samtidigt upplever kvinnor oftare än män att ny teknik bidrar till både minskade kostnader för verksamheten och ökad stress i arbetet. Medlemmarna som arbetar inom förskola/skola är mer positiva än övriga. Inställningen är mer negativ inom kök/städ respektive äldreomsorg där många upplever att de inte kan påverka sina förändrade arbetsuppgifter.

Vägen framåt

En framgångsrik digitalisering inom välfärdstjänster kräver att politiker och arbetsgivare ändrar sitt förhållningssätt. Utan ett medarbetarperspektiv riskerar digital teknik att förstärka befintliga brister i verksamheten, med en obalans mellan krav och resurser i arbetet, vilket bidrar till en dålig arbetsmiljö och hög sjukfrånvaro.

Det här kommer att ställa krav på att de som idag utformar och beställer de tekniska systemen lär sig arbetsprocesserna och inkluderar alla olika typer av användare i behovsanalysen. Det förutsätter att politikerna har förtroende och tillit till att medarbetarna är bäst på att avgöra på vilket sätt medborgarnas individuella och varierande behov kan bli tillgodosedda.