Kommunals utredare

Endast rätt bemanning kan ge världens bästa äldreomsorg

Igår presenterade regeringen sina budgetsatsningar på äldreomsorgen för år 2022. Listan innehöll flera väldigt bra förslag. Rätt bemanning är avgörande för att vården och omsorgen av äldre ska kunna vara trygg och säker. Därför är förslagen om fast omsorgskontakt i hemtjänsten och fortsatta satsningar på det så kallade äldreomsorgslyftet extra goda nyheter, både för Kommunals medlemmar och för äldreomsorgens kvalitet.

Andra välriktade satsningar, som regeringen aviserade, är ett prestationsbaserat stöd för att minska andelen timanställningar, samt ett bidrag för lönekostnader för undersköterskor som utbildar sig till specialistundersköterskor, med inriktning mot äldrevård och demensvård.

Med tanke på det osäkra parlamentariska läget i riksdagen är det upp till bevis för samtliga partier att visa att de menar allvar med att äldreomsorgen behöver prioriteras – och att de ser till att de här budgetförslagen blir av.

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Regeringen föreslår alltså att fast omsorgskontakt i hemtjänsten ska bli obligatorisk, inom både offentligt och privat driven äldreomsorg. Förhoppningen är att den fasta omsorgskontakten ska bidra till bättre personkontinuitet och samordning inom hemtjänsten. Det behövs då allt fler äldre bor hemma längre, med komplexa vård- och omsorgsbehov.

Det bästa med förslaget är att den fasta omsorgskontakten ska vara en undersköterska med skyddad yrkestitel. Den här reformen kommer bidra till att tydliggöra undersköterskors kompetens och höja yrkets status.

Om lagregleringen av fast omsorgskontakt blir som utredningen om fast omsorgskontakt föreslår kommer det ge undersköterskor mer tid tillsammans med omsorgstagaren och mer utrymme att använda hela sin yrkeskompetens.

Det är mycket viktigt att regeringens proposition tar med att undersköterskorna ska få ökat inflytande över sin arbetstid, eftersom det starkt påverkar arbetsmiljön i hemtjänsten. Det är också viktigt för patientsäkerheten. För att kunna ge rätt vård och omsorg vid plötsligt förändrade hälsotillstånd behövs tid och möjlighet att vara flexibel. Andra viktiga frågor för att säkra en god arbetsmiljö är att medarbetarna får kontinuerligt stöd från närmaste chef, tid för reflektion tillsammans med kollegor, samt möjlighet till yrkesutveckling. De bitarna behövs också för att det ska bli attraktivt för medarbetarna att vara fast omsorgskontakt.

Äldreomsorgslyftet

Regeringen föreslår att det så kallade äldreomsorgslyftet förlängs för åren 2022 och 2023. Det här är verkligen en klok och träffsäker satsning, eftersom den leder till fler utbildade kollegor och en högre andel trygga anställningar, vilket kommer att förbättra äldreomsorgens strukturkvalitet.

Äldreomsorgslyftet började år 2020 och innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska inom kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning på folkhögskola, på betald arbetstid. De som deltar i utbildningen får också en fast anställning, om de inte redan har det. Från och med 2021 får personalen också möjlighet att fortbilda sig genom andra kompetenshöjande utbildningar inom vård och omsorg om äldre, som till exempel specialistundersköterska.

Idag saknas bindande regler eller en etablerad norm för rätt bemanning och kompetensnivå i äldreomsorgen. Andelen omsorgspersonal som saknar rätt utbildning är nära 40 procent.[1] Andelen tidsbegränsat anställda i kommunalt driven äldreomsorg var 27 procent år 2017, medan den i genomsnitt var hela 37 procent hos privata utförare. Jämfört med arbetsmarknaden i stort är andelen otrygga anställningar anmärkningsvärt höga. Snittet på hela arbetsmarknaden var 16 procent tidsbegränsat anställda samma år.[2] Så satsningar på rätt utbildad och tillsvidareanställd personal behövs verkligen.

Rätt bemanning är det som kan ge Sverige världens bästa äldreomsorg. Därför skulle äldreomsorgslyftet behöva fortsätta även efter år 2023. Det borde pågå tills 9 av 10 i personalen är tillsvidareanställda och samtliga medarbetare är antingen yrkesutbildade inom vård och omsorg, eller under utbildning.

Vad ska hända med pengarna?

Regeringen berättade även om en satsning på ytterligare 2,5 miljarder till äldreomsorgen för budgeten 2022. På sin Facebook-sida sammanfattade socialministern: ”Det innebär att vi nu sammanlagt för 2022 föreslår att äldreomsorgen ska tillföras 10 miljarder mer än 2018. Det är väldigt mycket pengar som det nu är viktigt att kommunerna använder på rätt sätt.”

Det här är en berättigad farhåga – kommer miljardsatsningarna verkligen användas så som regeringen vill att de ska investeras? För det finns flera starka intressekonflikter här. Under de senaste decennierna har kommunernas iver att ”effektivisera” och spara på äldreomsorgen i väldigt många fall trumfat över både socialtjänstlagen och olika regeringars goda ambitioner för äldreomsorgen. Därtill har vi omsorgsföretagens vinstintressen, som styr åt ett annat håll än rätt bemanning.

Istället för en personcentrerad vård och omsorg, utifrån individens behov, har besparingar på t.ex. personaltäthet och yrkesutbildad personal tillåtits sätta standarden i både kommunalt och privat drivna verksamheter. Det har lett till en hög grad av precisionsbemanning, med vikarier och deltidsarbete.

Arbetsgivarna behöver investera i rätt bemanning

Förutom ekonomiska intressen har villfarelsen att det finns enkla jobb i äldreomsorgen och den nedvärderande synen att det bara behövs ”fler händer” i branschen bidragit till stora problem. Efter Coronapandemin har förståelsen ökat hos allmänheten att den personal som behövs ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg, för att klara det komplexa vård- och omsorgsarbete som äldreomsorgen innebär.

Men fortfarande finns inga garantier att miljarderna verkligen kommer leda till fler yrkesutbildade kollegor och en högre andel trygga anställningar. Och till att undersköterskor får mer utrymme att använda hela sin yrkeskompetens och mer tid tillsammans med omsorgstagaren. Här vilar ett väldigt stort ansvar på kommunerna och arbetsgivarna att investera pengarna klokt och rätt. Det återstår att se hur de kommer hantera det, eftersom ansvaret präglas av ett mycket stort mått av frihet. Tyvärr kommer det inte heller vara helt lätt att följa pengarna, eftersom insynen i verksamheterna brister och det saknas offentlig statistik för bemanningen.

Kommunal kräver skarpare regleringar

De omfattande kvalitetsbrister i äldreomsorgen som vi ständigt blir påminda om, till exempel i Kommunalarbetarens pågående serie om hemtjänstfusket, måste leda till krav på skarpare skrivningar i föreskrifter.

Idag är kraven på verksamheternas strukturkvalitet för svaga och vaga, därför brister också kontrollen och utvärderingen av kvaliteten. Så länge det inte finns en äldreomsorg som i första hand styrs utifrån de äldres behov och så länge det saknas politisk majoritet för en välfärd utan vinstintresse, anser Kommunal att äldreomsorgen behöver en skarpare reglering – för att ge undersköterskor och vårdbiträden förutsättningar att göra sitt jobb och de äldre den vård och omsorg som de har rätt till.

Läs mer om våra krav i rapporten ”Rätt bemanning. En rapport om kvalitet och bemanning i äldreomsorgen”.

[1] Szebehely Marta, 2020, Internationella erfarenheter av covid-19 på äldreboenden

[2] SCB:s arbetskraftsundersökning.