Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Mycket ska till för att fler ska vilja välja vård och omsorg

Det nya betänkande om hållbar kompetensförsörjning i äldreomsorgen, "Vilja välja vård och omsorg”, innehåller många bra förslag, som kommer gynna Kommunals medlemmar i äldreomsorgen. Det handlar om att stärka arbetsmiljön, arbetsvillkor, kompetensen och ledarskapet. Meningen är att sätta igång förändringsprocesser i kommunerna. Kommunal är helt enig med utredningens övergripande slutsats: en ambitionshöjning för äldreomsorgen är nödvändig. Jämfört med idag behöver äldreomsorgen prioriteras högre i kommunerna och förändringsarbetet måste börja direkt.

Det är den statliga utredningen Nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre, ledd av Göran Johnsson, som står bakom betänkandet. Jag har representerat Kommunal i utredningens expertgrupp. En huvudfråga som utredningen brottats med handlar om hur äldreomsorgen som bransch kan göras mer attraktiv. Hur övertygar vi unga att äldreomsorgen är en bransch som de borde satsa på? Hur får vi fler yrkeserfarna att trivas och vilja stanna kvar?

Kommunal arbetar med de här frågorna dagligen och oupphörligen, genom våra medlemmar, förtroendevalda, skyddsombud och experter. Vi vet hur äldreomsorgen kan bli en attraktiv bransch. Kortfattat handlar det givetvis om att personalen behöver bli nöjda med sin arbetsmiljö, sina arbetsvillkor och sin lön, för att yrket ska upplevas som attraktivt. Det är inte bilden av äldreomsorgen som måste förändras. Det är själva äldreomsorgen som verksamhet som behöver bli mycket bättre. Då kommer fler att välja vård och omsorg.

Efter de senaste veckornas avslöjanden om underbemanning, usla arbetsförhållanden och vanvård på några av Attendos äldreboenden i Stockholm har uppförsbacken blivit brantare. Igen. Självklart finns det många bra äldreomsorgsverksamheter. Och väldigt många stolta medarbetare, som varje dag yrkesskickligt utför ett livsviktigt arbete. Men, faktum kvarstår. Äldreomsorgen är underbemannad idag. När äldreomsorgen är underbemannad får både de äldre och personalen betala med sin hälsa. Undersköterskor och vårdbiträden springer fortare, jobbar övertid och hoppar över lagstadgade raster för att försöka hinna ge god omsorg och tillgodose omsorgstagarnas behov. Arbetsmiljön är dålig på många håll. Arbetsvillkoren och lönen är inte tillräckligt lockande.

Många bra förslag i utredningen

Utredningen konstaterar att det systematiska arbetsmiljöarbetet brister på många håll. De skriver att den politiska ledningen i kommunen behöver ta sitt lagstadgade ansvar för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs inom vården och omsorgen om äldre.

Ett avgörande förslag för att öka attraktiviteten är att heltids- och tillsvidareanställning ska vara norm i branschen. Utredningen konstaterar att heltidsanställning är en viktig jämställdhetsfråga i denna kvinnodominerade bransch. Kommunal och SKR arbetar redan gemensamt för att heltidsarbete ska bli norm, genom projektet Heltidsresan. Tack vare det går utvecklingen framåt, men fortfarande är det många arbetsgivare som bara erbjuder deltidsanställningar.

För att våra medlemmar ska orka arbeta heltid behöver det finnas luft i schemat och arbetsbelastningen måste minska. Utredningen lyfter schemat som en viktig arbetsmiljöfråga i äldreomsorgen – att det ska finnas tid för återhämtning, att det ska vara möjligt att uppnå balans mellan arbete och fritid. Därför bör bland annat scheman med delade turer tas bort och ersättas med sammanhållen arbetstid. Arbetsgivarna bör också se till att det i arbetsschemat ingår och ges tid för kompetensutveckling, handledning, dialog och reflektion. Allt detta är frågor som Kommunal har drivit länge, så det här är en facklig seger.

Ett annat mycket bra förslag, som Kommunal och Vision drivit tillsammans, är att arbetsgivarna inom vården och omsorgen om äldre bör sätta ett tak för antalet medarbetare som den verksamhetsnära chefen med personalansvar ska ansvara för: 20–30 personer är lämpligt. Här är det särskilt viktigt och bra att både tillsvidareanställda och visstidsanställda ska räknas in, med tanke på hur vanligt det är med tidsbegränsade anställningar idag. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var andelen tidsbegränsat anställda i kommunalt driven äldreomsorg 27 procent år 2017, medan den i genomsnitt var hela 37 procent hos privata utförare. Snittet för hela arbetsmarknaden låg på 16 procent tidsbegränsat anställda samma år.[1]

Ovanstående är ett axplock av utredningens bedömningar och rekommendationer. Här finns en sammanställning av alla utredningens rekommendationer till kommunerna. Utredningen är tydlig med att samtliga rekommendationer och krav gäller lika för både privata och kommunala arbetsgivare, vilket givetvis är väldigt viktigt för att hela branschen ska få bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Kommunal vill se högre ambitioner

Men, mot bakgrund av äldreomsorgens krisläge – vad gäller underfinansiering, underbemanning och omfattande arbetsmiljöproblem – hade Kommunal velat se ännu skarpare skrivningar, bland annat ska-krav istället för rekommendationer. Utredningen hade inte mandat att lämna förslag till lagändringar, ska-krav skulle gå emot direktivet. Istället betonade direktivet en god dialog med arbetsgivarorganisationen SKR och att utredningen skulle stödja kommunerna, genom dialog och goda exempel. Å andra sidan behöver arbetsgivare och huvudmän ha starka skäl för att inte följa utredningens rekommendationer. Alltså, det som står i betänkandet ska – om förslagen går igenom – återspeglas i verksamheterna. Och utredningens förslag innebär många viktiga steg på vägen.

Det fanns även andra frågor där vi inte nådde hela vägen fram. De frågorna har jag skrivit om i ett särskilt yttrande till utredningen, som finns publicerat i betänkandet, på s. 281-291. Där tar jag bland annat upp krav på höjd grundbemanning, tillräcklig finansiering från staten och lägsta utbildningsnivå. Dessa frågor får vi fortsätta driva i statliga utredningar och på andra sätt.

Kommunal anser att utbildat vårdbiträde ska vara lägsta utbildningsnivå i äldreomsorgen, oavsett vilken insats det gäller. Det här ett centralt krav för att öka tryggheten, förbättra personalkontinuiteten, stärka omsorgskvaliteten och patientsäkerheten, och för att öka branschens status.

Höjd grundbemanning

Det råder inga tvivel om att bemanningen i äldreomsorgen måste öka. Höjd grundbemanning i äldreomsorgen är en central fråga – som politiken måste lösa snarast möjligt – för att höja patientsäkerheten, skapa en hållbar arbetsmiljö och göra branschen mer attraktiv. Den utbredda precisionsbemanningen i äldreomsorgen, eller just-in-time-bemanningen, och den höga andelen deltidstjänster, måste upphöra. Trygga anställningar och heltid som norm är helt avgörande, för att fler ska vilja börja, men framförallt för att fler ska ges förutsättningar att kunna fortsätta arbeta i äldreomsorgen.

Den långsiktiga finansieringen måste säkras

Under de senaste decennierna har resurserna till äldreomsorgen inte följt med befolkningsutvecklingen. Kombinationen av besparingskrav i kommunerna och välfärdens marknadsstyrning bidrar till att socialnämnderna har förväntats ”effektivisera” äldreomsorgen år efter år. Samtidigt har andelen i de äldsta åldersgrupperna växt, vilket har ökat arbetsbelastningen för personalen.

I slutet av 1980-talet hjälpte en undersköterska inom hemtjänsten i snitt fyra omsorgstagare per dag. Under de senaste åren har snittet legat på tolv omsorgstagare per dag. Under sådana pressade arbetsförhållanden blir det väldigt svårt att uppnå lagens intentioner om en jämlik omsorg av god kvalitet. För att det ska gå att höja bemanningen måste äldreomsorgens långsiktiga finansiering säkras. Staten behöver skjuta till mer resurser till äldreomsorgen, permanent.[2]

Att investera i äldreomsorgen är att satsa på den gemensamma välfärden. Äldreomsorgen berör alla – i första hand alla äldre med vård och omsorgsbehov, alla anhöriga till dessa äldre och alla medarbetare. Men i förlängningen berör äldreomsorgen alla medborgare, eftersom den även för alla yngre fungerar som en gemensam försäkring inför framtida vård- och omsorgsbehov.

 

[1] Kommunal, 2018, ”Så mycket bättre. En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg”, s. 14, https://www.kommunal.se/sites/default/files/sa_mycket_battre_2018_webb.pdf

[2] Läs mer om hur finansieringen kan säkras här: Kommunal, 2019, ”Skatteväxling för välfärden. Ett idéprogram”, https://www.kommunal.se/sites/default/files/skattevaxlingforvalfarden.pdf