Kommunals utredare

Vad händer med våra digitala fotspår på jobbet?

I dag lämnar vi digitala fotspår som registrerar vad vi läser, var vi befinner oss och vad vi gör. Och de försvinner inte som våra fotspår i sanden. De går att samla in, spara, analysera och sälja vidare. Våra digitala fotspår möjliggör en ständig övervakning av oss som enskilda individer och som medarbetare. Huvudskyddsombud (HSO) och Regionala skyddsombud (RSO) är viktiga för att säkerställa att arbetsgivarna inte använder digital teknik som påverkar medarbetarnas personliga integritet på jobbet.

Digital teknik är en del av arbetsmiljön

I dag ingår informations- och kommunikationsteknik (IKT) som en naturlig del av medlemmarnas arbetsuppgifter, till exempel i form dokumentation på dator, mobiltelefon och iPads. Introduktionen av allt fler digitala arbetsredskap innebär också ökade möjligheter för arbetsgivarna att övervaka individer och grupper på jobbet. Mobiltelefonen inom hemtjänsten, GPS i bilen på Samhall och kameran på ambulansen inom räddningstjänsten bidrar alla till snabb och enkel informationsöverföring. Samtidigt finns det en risk att tekniken leder till övervakning och begränsningar i den personliga integriteten på arbetsplatsen.

Synlig och osynlig övervakning

I september-oktober 2018 delade HSO och RSO med sig av sina erfarenheter av övervakning och digital teknik i en enkät. Svaren skilde sig åt beroende på verksamhetsområde och om övervakningen var synlig (kamera) respektive osynlig (GPS i mobiltelefon/ positioneringsteknik). Hur arbetsgivarna använder dessa möjligheter är avgörande för om de upplevs som förbättringar eller försämringar ur ett medarbetarperspektiv.

Räddningstjänst redovisade positiva erfarenheter där syftet med synliga övervakningsmetoder som kameror på brandbilar, ambulanser och i garaget var att skydda medarbetarna vid eventuella hotfulla situationer. Skyddsorganisationen hade aktivt deltagit vid implementeringen där lokala kollektivavtal förekom om kamerans användningsområden. Märkligt nog var det inom äldreomsorg få HSO och RSO som upplevde att det skedde övervakning på någon arbetsplats. En förklaring kan vara att övervakningen är osynlig och sker via det dagliga arbetsverktyget mobiltelefonen som möjliggör registrering av medarbetarnas varje steg och utförd insats, ofta utan förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) om avgränsning av datahanteringen.

Svaren visade att: 1) Arbetsmiljöaspekterna var exkluderade vid introduktion av nya verksamhetsstöd (IKT) och digital teknik, 2) Det fanns omfattande brister i riskbedömning, konsekvensanalyser och handlingsplaner i samband med introduktion och implementering av digital teknik på arbetsplatserna. 3) Kommunal måste utveckla strategier för att stärka medarbetarnas inflytande över introduktion, implementering och utveckling av stödjande teknik i verksamheten.

Vad är det som gäller?

Vår fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljö är reglerad av lagar och förordningar som arbetsgivarna måste följa – så även vår digitala. Alla arbetsgivare måste förhandla innan installation av kontroll genom kamera- och/eller positioneringsteknik. Att generellt övervaka individuella prestationer med hjälp av in-/utpasseringskontroller inom hemtjänsten eller elektroniska körjournaler inom Samhall är inte tillåtet. Skriften Skyddet för medlemmarnas personliga integritet (2019) innehåller riktlinjer för Kommunals arbete.

Det finns gemensamt utbildningsmaterial

På central nivå, både offentligt och privat, har arbetsgivare och fack utvecklat gemensamma utbildningsmaterial som bygger på erfarenheter från det aktuella forskningsläget. Inom offentlig sektor har Suntarbetliv.se utvecklat digi-ronden och inom privat sektor har Prevent utvecklat Inför rätt IT. Nu är det dags för skyddsorganisationen att ifrågasätta vilka digitala fotspår arbetsgivarna ska få följa på jobbet.

Här kan ni läsa mer:

https://www.suntarbetsliv.se/digironden/

https://www.prevent.se/infor-ratt-it/

Kommunal (2019), Skyddet för medlemmarnas personliga integritet. Kommunal. 2019

Palm, K., Bergman, A., & Rosengren, C. (2020). Digitalisering och arbetsmiljö. I J. Eklund, G. Aronsson, K. Palm, A. Bergman, & C. Rosengren (Red.), Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer (s. 33-80). Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MYNAK).

Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer – Myndigheten för arbetsmiljökunskap (mynak.se)

Sandblad B., Gulliksen J., Lantz A., Walldius Å., och C. Åborg (2018), Digitaliseringen och arbetsmiljön, Studentlitteratur AB, Lund

Spånt Enbuske A. (2019), Välfärdsteknik – för trygghet, hälsa och utveckling i arbetet, Kommunal. 2019.