Trygg personal ger en tryggare skola

Barn och ungas trygghet, utveckling och förutsättningar för lärande hänger ihop med trygghet och kontinuitet bland personalen i skola och fritidshem. Yrkesgrupperna med ett pedagogiskt och socialt uppdrag, som till exempel lärarassistenter, elevassistenter, fritidsledare och barnskötare i skolan och/eller fritidshem, har i dag själva en otrygg arbetssituation. Så hur ska elevernas trygghet säkras när en stor del av de vuxna runt omkring dem inte kommer finnas där nästa termin?

Otrygga anställningar är ett utbrett problem i skolan. Kommunal visar i rapporten Trygghetsskaparna att över hälften av dem som arbetar med ett pedagogiskt och socialt uppdrag i skolan har en tidsbegränsad anställning och ännu fler arbetar deltid. Fler än sju av tio vill ha en tillsvidareanställning och nästan var tredje vet inte om de kommer få arbeta kvar hos sin arbetsgivare nästa år.

Många kommuner i Sverige har i dag ett formellt beslut att enbart tillsvidareanställa lärare i skolan och fritidshemmen. Genom ett sådant beslut skickar kommunerna signaler att yrkesgruppernas viktiga arbete inte prioriteras. Dessutom får de otrygga anställningarna negativa konsekvenser för skolans och fritidshemmens kvalitet. Otrygga anställningar bidrar till otydliga yrkesroller, och riskerar den viktiga kontinuiteten i verksamheten samt kompetensförsörjningen på längre sikt.

För den anställde leder en otrygg anställning till negativa effekter på hälsan. Yrkesgrupperna är tydligt överrepresenterade i sjukfrånvarostatistiken. Antal startade sjukdomsfall bland elevassistenter mfl.[1] var 2019 hela 122 stycken per 1 000 sysselsatta. Detta kan jämföras med 94,5 per 1 000 för hela arbetsmarknaden totalt. För eleverna innebär situationen att personal de litar på försvinner vilket i slutändan kan påverka deras möjlighet att lära. För att kunna lära måste elever känna trygghet, omtanke och tillit.

En likvärdig skola och fritidshem med hög kvalitet är en av grunderna för ett välfungerande samhälle. Skolan står dock inför stora utmaningar. Brottsförebyggande rådet har visat att skolan är en av de vanligaste platserna där barn och ungdomar utsätts för brott och många elever är rädda för att gå till skolan i dag. Tre av tio elever i femman upplever att andra elever stör dem på lektionerna och i nian är det hela sex av tio som blir störda av andra elever (Skolinspektionens skolenkät 2020). Därtill minskar likvärdigheten och segregationen ökar – elevernas bakgrund och var de bor blir allt mer avgörande för deras skolresultat. För att bryta denna utveckling behövs satsningar på alla yrkesgrupper i skolan.

Kommunal kräver bland annat att:

Politiska beslut att endast tillsvidareanställa lärare i skolan och fritidshemmen, måste upphävas.
Tillsvidareanställningar och heltidsarbete ska vara norm.
Finansieringen av skolan och fritidshemmen ska möjliggöra en långsiktig och förutsägbar planering av verksamheten och motverka att situationen med en hög andel otrygga anställningar cementeras.

Medlemmarna i Kommunal i skola och fritidshem behöver tryggare jobb. Och alla elever ska ha rätten till en vardag som präglas av trygghet och studiero – oavsett bakgrund, förutsättningar eller vilken skola de går i.

Rapporten Trygghetsskaparna är den första delrapporten av två som förbundet släpper under 2021. Arbetet syftar till att förbättra medlemmarnas arbetsvillkor, arbetsmiljö och att tydliggöra yrkesrollerna i skolan och fritidshemmen. För en trygg personal ger en tryggare skola!

[1] I den kategorin ingår även lärarassistenter tillsammans med ett stort antal andra yrkestitlar som exempelvis klassmorfar, resursassistenter och kamratstödjare.

onsdag 7 april 2021

Av Sofia Lindqvist

KATEGORIER: Fritidshem, Skola

TAGGAR: barnskötare, elevassistent, fritidshem och skola, fritidsledare, Lärarassistent, professionsstrategi, rapporter

Kommunals utredare