Kommunals utredare

Varför är det så stora skillnader mellan hur mycket kvinnor och män får i pension?

Trots alla förbättringar vi har sett inom jämställdhetsområdet har kvinnor fortfarande en betydligt lägre pension än vad män har. Kvinnors lön som andel av männens lön är 88 procent för arbetare och 84 procent för tjänstemän. Men kvinnors pension som andel av männens utgör däremot endast 69 procent enligt Pensionsmyndigheten.

Fortsätt läsa

Orsakerna till skillnaderna i pension kan till stor del förklaras av att de kvinnor som nu är pensionärer hade sämre förutsättningar att delta i arbetslivet än vad kvinnor som i dag befinner sig i förvärvsaktiv ålder har. Barnomsorgen var mindre utbyggd och kvinnor förväntades stå för barnomsorgen, omsorgen av äldre och hemmets skötsel. Samtidigt var det ännu vanligare med deltidstjänster inom kvinnodominerande sektorer.

Tjänstepensionens konstruktion är en annan förklaring. De som har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp. Det vill säga cirka 42 625 kronor får mer avsatt till sin pension på inkomsten över denna gräns. På lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp betalas motsvarande 30 procent av lönen till tjänstepensionen, medan de under taket endast sätts in cirka 4,5 procent. För de som är pensionärer i dag var det inte heller samma regelverk för tjänstepension som gällde för tjänstemän och arbetare. Tjänstemän fick dessutom tjänstepension via kollektivavtalet flera år tidigare än vad arbetare fick. Kvinnors pensioner har alltså alltid missgynnats systematiskt och ännu mer arbetarkvinnornas. Den höjda pensionsåldern är nu det senaste exemplet på detta vilket är en fråga om både klass och kön.

Skillnaderna i pension minskar men det går i en mycket långsam takt. Först år 2070 beräknas vi nå jämställda pensioner och sluta pensionsgapet. En orsak är den stora andelen deltidsarbetande kvinnor. Heltidstjänster är fortfarande inte en självklarhet inom kvinnodominerade sektorer och många medlemmar i Kommunal vittnar om att heltidsarbete inte erbjuds. Dessutom tar kvinnor fortfarande ett större ansvar för hemmet och omsorgen av barn och sjuka anhöriga, vilket bidrar till att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män.

En annan viktig orsak är att kvinnor tjänar mindre än män då många kvinnor arbetar inom värdediskriminerade kvinnodominerade sektorer som vård, skola och omsorg där löner är lägre. En undersköterska tjänar exempelvis 40 000 kronor mindre per år än en bilmekaniker som har liknande krav på utbildningsnivå. Men det är inte hela förklaringen. För även om man korrigerar för ålder, yrke och utbildningsnivå har kvinnor generellt en lägre lön än vad männen har.

Den genomsnittliga pensionen för kvinnor är 14 500 kronor före skatt, varav den allmänna pensionen utgör 11 800 kronor. Män får i genomsnitt 21 000 kronor i totalpension, varav den allmänna pensionen är 14 800 kronor. En man har alltså i genomsnitt hela 6 500 kronor mer i månaden att röra sig med!

Visst kan det finnas flera saker individen själv kan göra för att höja sin pension, som att om möjligt jobba heltid eller jobba ett par extra år. Men det stora problemet är strukturerna. De är dem vi behöver komma åt. Kvinnors inkomster är fortfarande lägre än mäns därför blir också pensionen lägre. Värdediskrimineringen av kvinnors arbete måste få ett slut. En undersköterskas, eller barnskötares arbete måste ge högre lön. Resurserna till barn- och äldreomsorg måste också öka – annars blir det i slutändan kvinnor som kommer gå ner i tid för att vårda anhöriga när välfärden inte längre levererar.

Sist men verkligen inte minst behöver arbetsmiljön på kvinnodominerade arbetsplatser förbättras så att kvinnor slipper bli sjukskrivna av sina jobb och istället ges möjlighet till att jobba heltid och högre upp i åldrarna. Inom vård och omsorg är arbeten med hög anspänning vanligare än inom något annat yrkesområde. Det visar den officiella arbetsmiljöundersökningen från 2017. För att kvinnor ska kunna öka sina inkomster krävs en god arbetsmiljö med bättre balans mellan krav och kontroll i arbetet. Exempelvis mer inflytande, rimligare arbetsbelastning, scheman som ger en bättre möjlighet till återhämtning och mindre tidspress. Chefernas förutsättningar i arbetsmiljöarbetet måste stärkas och antalet medarbetare per chef måste minska.

Det finns i dag stora skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser – även hos samma arbetsgivare. Arbetsmiljöverket visade för att par år sedan att inom exempelvis den kommunala hemtjänsten har 73 procent av cheferna fler än 30 medarbetare medan motsvarande siffra för de tekniska verksamheterna inom kommunen är 10 procent. Medarbetare inom hemtjänsten upplever att de nästan ständigt är stressade medan medarbetare inom de tekniska verksamheterna upplever stress ibland. Om kvinnor ska ha möjlighet att höja sin pension och orka arbeta mer och längre måste arbetsmiljön och arbetsbelastningen bli rimlig – annars kommer vi fortsätta ha ojämställda pensioner även i framtiden.

Genomsnittlig allmän pension före skatt
Alla: 13 200 kronor per månad (januari 2021)
Kvinnor: 11 800 kronor per månad (januari 2021)
Män: 14 800 kronor per månad (januari 2021)

Genomsnittlig total pension före skatt
Alla: 17 600 kronor per månad (2018)
Kvinnor: 14 500 kronor per månad (2018)
Män: 21 000 kronor per månad (2018)

Kvinnors totala pension som andel av männens, genomsnitt
69 procent (2018)