Bokslut över avtalsrörelsen 2020

Avtalsrörelsen 2020 är slut. Första avtalet, mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skrevs under i början av november 2020. Drygt tre månader senare har förbundet förhandlat och tecknat närmare 70 olika kollektivavtal med ett 15-tal olika arbetsgivarorganisationer. Med mindre än en vecka kvar till den 8 mars och den internationella kvinnodagen är det därför på sin plats att, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, försöka sig på ett första bokslut över avtalsrörelsen 2020.

Jämställdhetsperspektivet har funnits med i förhandlingarna på många olika sätt: arbetstider, anställningsformer, schemaläggning, sexuella trakasserier med mera. Exakt vilka frågor som kommit upp och på vilket sätt har självklart berott på det specifika avtalet och vilka frågor som är aktuella just där. Det finns dock en jämställdhetsfråga som mer än andra har återkommit i avtalsförhandling efter avtalsförhandling: löneskillnaden mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män förklaras i hög utsträckning av den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige och att kvinnodominerade yrken tenderar att ha lägre lön än mansdominerade yrken. Figuren nedan visar hur den genomsnittliga månadslönen för ett yrke samvarierar med andelen kvinnor inom samma yrke. Det finns ett tydligt negativt samband mellan andelen kvinnor och medellön. Yrken med en hög andel kvinnor har, med några undantag, lägre medellön än den genomsnittliga medellönen för arbetare. Motsatsen är sant för yrken med en övervikt män.

Bilmekaniker och undersköterskor utgör intressanta jämförelsepunkter eftersom de har liknande utbildningskrav men är varandras motsatser med hänsyn till andelen kvinnor inom yrket. År 2019, vilket är det år som statistiken i figuren är hämtad från, skilde det 3 000 kronor i månaden mellan en genomsnittlig bilmekaniker och en genomsnittlig undersköterska. På årsbasis innebär det en skillnad på 36 000 kronor till bilmekanikerns fördel.

För Kommunal är detta oacceptabelt och situationen understryker återigen nödvändigheten av relativlöneförändringar på svensk arbetsmarknad. En ståndpunkt som delas av de andra LO-förbunden, vilka tillsammans har som målsättning att halvera löneskillnaden mellan arbetarkvinnor och arbetarmän senast 2028, från 12 procent till 6 procent.

Kommunal valde därför inför denna avtalsrörelse att bygga vidare på den undersköterskesatsning som fanns med i avtalsrörelsen 2016 och att bredda den till att inkludera samtliga yrkesutbildade/yrkeserfarna inom vård, skola och omsorg. Satsningen på yrkesutbildade är viktigt utifrån flera olika perspektiv. För det första, en stor del av kvinnorna på svensk arbetsmarknad arbetar inom välfärden. Deras löneutveckling kommer därför vara central för att komma åt löneskillnaderna mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad. För det andra, arbetaryrken inom vård, skola och omsorg är värdediskriminerade. För det tredje, om välfärden ska klara av att möta det enorma rekryteringsbehovet måste det löna sig för de som arbetar inom välfärdsyrkena att utbilda sig.

Kommunal tecknar avtal inom vård, skola och omsorg med fem arbetsgivarorganisationer: Almega, Arbetsgivaralliansen, KFO, SKR och Sobona. Inom alla dessa avtal finns satsningen på yrkesutbildade med.[1] På SKR, vårt i särklass största avtal, fick vi ut 5,4 procent plus en extra satsning på yrkesutbildade om 0,3 procent per år, det vill säga 0,9 procent över avtalsperioden. Det kan låta lite, men det är viktigt att komma ihåg hur modellen är uppbyggd. Alla samlar in 0,3 procent till den så kallade potten. Den summan ska sedan fördelas till yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg. Vår uppskattning är att över en treårsperiod kommer detta medföra cirka 500 kronor extra i månaden för en genomsnittlig anställd med yrkesutbildning. Det motsvarar cirka 6 000 kronor mer per år.

Att Kommunal lyckades få ut mer är ett steg i rätt riktning mot mer jämställda löner på svensk arbetsmarknad.

[1] På avtalet med Arbetsgivaralliansen – Vård & omsorg gjordes satsningen på yrkesutbildade om till en arbetstidsförkortning.

måndag 1 mars 2021

Av Ludvig Lundstedt

KATEGORIER: Avtal, Jämställdhet, Löner

TAGGAR: avtal 2020, jämställdhet, värdediskriminering, yrkesutvecklingssatsning

Kommunals utredare