Kommunals utredare

Återgång utan övergång

Relativt hög sjukfrånvaro i vård och omsorg i särskilt boende är en indikator för bristerna i äldreomsorgen, som blottades av covid-19 pandemin. Bakom sjukfrånvaron ligger brister i verksamheterna, som funnits i decennier och som skapar obalans mellan krav och kontroll, som i sin tur leder till stressrelaterade sjukdomar, både fysiska och psykiska. Till skillnad från fallet med pandemin har detta inte skett medan hela befolkningen andäktigt bevittnar det, och konsekvenserna har inte varit lika omedelbara och direkt chockerande.

Före 1980 var sjukfrånvaron lägre bland kvinnor, då var det män som svarade för den höga andelen sjukskrivna. Sedan slutet av 1980-talet har en förändring skett och i synnerhet kvinnor i de kvinnodominerade branscherna vård och omsorg och utbildning har ökat i sjukskrivningsstatistiken. Olika yrkesgrupper i dessa branscher drabbas av stressframkallad ohälsa och sjukskrivning: undersköterskor, barnskötare, vårdbiträden, men även specialist läkare, sjuksköterskor, grundskolelärare, m.fl.

Sjukskrivning per 1000 sysselsatta i olika branscher

Ovanstående figur är hämtad ur Kommunals rapport Återgång utan övergång – en rapport om ohälsa, sjukskrivning och risk för utförsäkring bland vårdomsorgsarbetare  och den jämför sjukskrivningen inom kvinnodominerade branscherna vård och omsorg och utbildning med de mansdominerade branscherna bygg och tillverkning samt med genomsnittet för övriga branscher respektive för samtliga sysselsatta. Många fler per 1000 sysselsatta både i vård och omsorg; sociala tjänster och i utbildning jämfört med de övriga grupperna i figuren har varit sjukskrivna under perioden 2010-2016. Till exempel var  dubbelt så många per 1000 sysselsatta i vård och omsorg jämfört med övriga branscher sjukskrivna år 2013.

Inom vård och omsorg och utbildning har flera verksamheter där medlemmar i Kommunal arbetar drabbats oftare  av ohälsa som leder till sjukskrivning. Särskilt hårt utsatta har varit vård- och omsorgsarbetare i särskilt boende för äldre och funktionshindrade.

Sjukskrivning per 1000 vård- och omsorgsarbetare i särskilt boende, per åldersgrupp.

 

Bilden ovan visar antalet sjukskrivna per 1000 sysselsatta i olika åldersgrupper inom vård- och omsorg i särskilt boende för äldre och funktionshindrade. Förändringen övertid ser mer eller mindre likadan ut för alla tre åldersgrupper. Mellan 2014 och 2015 ökade dock den yngsta åldersgruppen 18-29 år relativt snabbare än de andra. Bilden visar också på en åldershierarkisk skillnad, där anställda i den äldsta åldersgruppen 55-64 år har flest sjukskrivna per 1 000 sysselsatta under hela perioden, därefter följer åldersgruppen 30-54 år, denna åldersgrupp utgör cirka 55 procent av samtliga sysselsatta i denna verksamhet, medan den yngsta och den äldsta åldersgruppen utgjort cirka 20 respektive 25 procent av de sysselsatta i verksamheten.

Ålder är för yrket en viktig faktor att ta hänsyn till vid analys av arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, då arbetet är både fysiskt tungt och psykosocialt ansträngande. Hög ålder kan generellt indikera om exponering för en ogynnsam arbetsmiljö under en längre period, i synnerhet med tanke på att rörlighet mellan olika yrken inte är så vanligt förekommande bland vård- och omsorgsanställda.

Vård och omsorgsarbetet går ut på att bl.a. stödja, trösta, vårda, utveckla individen och främja och stärka hens självständighet och integritet, vilket skiljer sig från andra yrken. Dessa yrkesroller ställer höga krav på yrkeskunskap och yrkesetik men också mänsklig empati och nära kontakt. Kvaliteten i vård- och omsorgsarbetet kan inte göras mindre bra eller göras bara lite grann utan att människor far illa; antingen vårdomsorgstagare eller anställda eller båda. Det är vad som händer när verksamheter sparar i budgeten utan att behoven minskar. Konsekvensen har visat sig vara att personal fått springa fortare men inte hunnit ändå.

Bristerna i äldreomsorgen blottades av covid-19 pandemin, som är en kraft som satt välfärdssystemen i rika länder som Sverige på prov. Bristerna har funnits i decennier och de skapar obalans mellan krav och kontroll, som leder till stressrelaterade sjukdomar, både fysiska och psykiska. Till skillnad från fallet med pandemin har detta inte skett medan hela befolkningen andäktigt bevittnar det och konsekvenserna har inte varit lika omedelbara och direkt chockerande. Obalansen utanför pandemin sker peu en peu under ett långt arbetsliv, och ohälsan leder ofta till kortare eller längre sjukfrånvaro, kanske beroende på antal år i yrket.

Inte nog med dålig arbetsmiljö och villkor som har konsekvenser för hälsan, kan sjukskrivna vård- och omsorgsarbetare t.ex. med sjukdomar i rörelseorganen, och några år före pensionen, nekas sjukpenning. För att återgå i arbete och för att orka jobba, tvingas de då gå ner till deltid. Bakom detta ligger en hård tillämpning av arbetsförmågebedömningen vid rehabiliteringskedjans olika tidsgränser, samtidigt som bristerna är stora i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Detta har belysts, bland annat, i den statliga utredningen En begriplig och trygg försäkring med plats för rehabilitering-SOU 2020:6 . Utredningen föreslår att fler försäkrade ges möjlighet att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med rehabiliteringsersättning.

Utredningen innehåller flera förslag som skulle göra situationen för de sjukskrivna medlemmarna i Kommunal bättre. Försäkrade i åldersgruppen 62-65 år föreslås undantas från omställningskravet i rehabiliteringskedjan,^[1] och att dessa i stället får sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren oavsett hur länge arbetsförmågan varit nedsatt. Kommunal anser dock att fler äldre försäkrade närmare den inkomstgrundade pensionsåldern uppfyller kriteriet för undantag som framgått i utredarens problembeskrivning och motivering. 60 år bör vara rimligare.

Kommunal anser också att arbetsmiljöbristerna inom vård och omsorg måste åtgärdas, med bättre balans mellan krav och kontroll i arbetet. Exempelvis mer inflytande, rimligare arbetsbelastning, scheman som ger en bättre möjlighet till återhämtning och mindre tidspress. Antalet medarbetare per chef måste också minska och chefernas förutsättningar i arbetsmiljöarbetet måste stärkas. Ett viktigt stöd i arbetsmiljöarbetet är en god tillgång till multidisciplinär och kvalitetssäkrad företagshälsovård med branschkunskap.

[1] 62 är åldern för tidigast uttag av inkomstgrundad ålderspension och 65 är tidigast ålder för uttag av garantipension enligt nuvarande regler.