Kommunals utredare

En gymnasieutbildning utifrån elevernas val och arbetsmarknadens behov

I veckan lämnade den statliga utredningen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning över sina förslag till utbildningsministern. Ambitionen har varit att förändra så mycket som det krävs för att åstadkomma en reell förändring, samtidigt som de inte vill förändra så mycket att det leder till flera år av komplicerade organisatoriska förändringar. Om de har lyckats därom tvista de lärde, eller i vart fall olika utbildningsaktörer som får mer eller mindre makt enligt förslagen.

Fortsätt läsa

Den statliga utredningen heter Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning. De har haft högt ställda ambitioner att lägga fram reformer som tryggar kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, effektiviserar resursanvändningen, förbättrar utbudet på gymnasieutbildningar samt ökar likvärdigheten och minskar segregationen i utbildningssystemet.

Bakgrunden är att dagens system för gymnasiala utbildningar inte matchar arbetsmarknadens behov. Problemet är att idag väljer alltför få elever ett yrkesprogram på gymnasiet eller yrkeskurser på Komvux. Samtidigt, är det många elever från högskoleförberedande program som två år efter gymnasiet ännu inte har börjat studera på högskolan. Det handlar också om att individens utbildningsmöjligheter ser olika ut över landet och att huvudmännen (kommuner och fristående skolor) har svårt att långsiktigt planera sin verksamhet när elevernas val är styrande och de konkurrerar med varandra om elevunderlag.

För att kunna nå målet om att bättre kombinera elevernas önskemål och drivkrafter med samhällets behov av yrkesutbildad arbetskraft lägger utredningen fram förslag inom tre områden. Det första handlar om nya grundläggande principer för planering och dimensioner av alla utbildningar i gymnasieskolan och yrkesutbildningar på Komvux. Det andra är en ökad statlig styrning vid dimensionering och planering av gymnasiala utbildningar, vilket resulterar i en maktförskjutning från kommunalt till statligt ansvar. Det tredje innehåller krav på mer samverkan och mindre konkurrens mellan kommunala och fristående huvudmän, som förhoppningsvis bidrar till ett effektivt resursutnyttjande och en integrering av fristående skolor i utbildningsutbudet. Här ingår också att utveckla branschråd där arbetsmarknadens parter kan bidra med sina kunskaper och erfarenheter om utvecklingen på arbetsmarknaden.

Nu återstår att se om fler än utredningen anser att förslagen leder till en rakare väg för fler elever till arbetslivet eller fortsatta studier. Som tur är har vi sommaren på oss att skriva remissvar på utredningens 1400 sidor och tillhörande bilagor.