Kommunals utredare

Corona-oro bland medlemmarna i funktionshinderområdet

Coronakrisen har bevisat hur ohållbara villkor många medlemmar inom funktionshinderområdet har. Debatten om otrygga anställningsförhållanden i äldreomsorgen och hur det bidragit till smittspridningen har knappast undgått någon. Inom personlig assistans, saknar många privatanställda helt anställningstrygghet. Otrygga arbetsvillkor i kombination med arbetsgivarnas bristande arbetsmiljöarbete erbjuder långt ifrån optimala förutsättningar för en sund arbetsmiljö, speciellt mitt i en global pandemi, visar en ny enkät från Kommunal som över 12 000 medlemmar har svarat på. Under våren har arbetsbelastningen varit hög och bristen på vikarier varit stor.

58 428 medlemmar inom bransch funktionshinder uppmanades mellan 11 och 19 maj 2020 att svara på en webbaserad enkät. 12 387 av dem svarade. Enkäten handlade om arbetsmiljön och tillgången till skyddsutrustning under den pågående coronapandemin. Av de svarande jobbade 26 procent som personlig assistent, 23 procent som stödassistent, 16 procent som boendestödjare, 12 procent som vårdare, resten hade andra titlar, bland annat habiliteringspersonal, undersköterska, ledsagare, stödpedagog, eller boendehandledare. 73 procent hade kommunen som arbetsgivare, 20 procent ett privat aktiebolag och 7 procent en annan typ av arbetsgivare. Svarsfrekvensen var 21,20 %.

Funktionshindrade tillhör många gånger riskgrupp för det nya coronaviruset. Socialstyrelsen presenterade förra veckan statistik kring smittspridningen av covid-19 på LSS-boenden (där 1,1 procent av de boende har smittats). Men för, till exempel, funktionsnedsatta med personlig assistans, saknas fortfarande en nationell bild. Branschen är komplex med såväl kommunala som privata aktörer, samt brukare som själva anlitar sina assistenter.

 

Större arbetsbelastning under coronapandemin, brist på skyddsutrustning och tydliga riktlinjer

40 procent av de svarande anser att arbetsbelastningen har ökat under pandemin. 14 procent anser att den har minskat. Hälften, 46 procent anser att den är oförändrad.

För att undvika risker och underlätta samarbetet med brukare och anhöriga, är det viktigt med tydliga, skriftliga och lättillgängliga arbetsinstruktioner samt riktlinjer för att förebygga smittspridning. Det är positivt att en stor majoritet, 85 procent, jobbar på arbetsplatser där arbetsgivaren har tagit fram riktlinjer på grund av coronaviruset. Dock rapporterar en fjärdedel av de svarande, 25 procent att det inte finns skyddsutrustning på arbetsplatsen. Problemet är ännu större bland privatanställda och personliga assistenter. Av de svarande som jobbar på ett privat aktiebolag saknar 36 procent skyddsutrustning. 37 procent av de svarande personliga assistenterna svarar att det inte finns skyddsutrustning tillgänglig. Många önskar också tydligare riktlinjer från expertmyndigheterna.

”Då man jobbar med barn med funktionsvariationer är ett rekommenderat avstånd omöjligt att hålla. Det är mycket patientnära arbete och nysningar och hosta rakt i ansiktet.”

”Tycker att det borde finnas bättre riktlinjer för LSS-boenden. Exempel att vi får sätta besöksförbud eller att de ej får resa fritt då alla ej kan förhålla sig till reglerna.”

”Som personlig assistent är det omöjligt att klä sig i skyddsutrustning utan konstaterad smitta hos brukaren eftersom arbetet är så nära och vardagligt, och min oro är minst lika stor att råka smitta min brukare om jag skulle vara sjuk utan symtom, så det är ett dilemma som jag inte tror har en lösning.”

 

Stor oro över att själv bli sjuk

49 procent av de svarande är oroliga över att bli smittad på arbetsplatsen. En fjärdedel (24 procent) anser att arbetsgivaren inte har tagit fram någon riskbedömning på grund av coronapandemin tillsammans med skyddsombud och/eller personalen. 35 procent av personliga assistenter och 37 procent av de privatanställda i funktionshinderområdet svarar att det inte gjorts någon riskbedömning.

En riskfaktor för smittspridning är sjuknärvaro, att gå till arbetet trots att man känner sig sjuk. Sjuknärvaro samvarierar ofta med otrygga villkor och underbemanning. Medlemmar i funktionshinderområdet borde självklart känna sig trygga att stanna hemma vid symptom. Tyvärr svarar nästan en tiondedel, 9 procent (12 procent av personliga assistenter) att det förekommit att de arbetat trots lättare förkylningssymptom. De flesta svarande anser att sjukfrånvaron beror på bristen på vikarier, samt den egna ekonomin. Några anser att de inte vill lämna kollegor i sticket.

”Förlorar för mycket inkomst samt att det inte finns så många vikarier.”

”Chef blir arg på respektive personal direkt vi blir sjuka. Säger att vi inte alls måste vara hemma för vi känner oss sjuka.”

”Givet stannar man hemma. Men känslan är att det kommer lägga en för hög belastning på kollegor och bli sura miner. Så känns som om man inte kommer kunna.”

”Även om regeringen säger att vi inte ska förlora inkomst om vi är hemma och sjukskrivna, så stämmer inte detta. Vi förlorar ganska mycket pengar.”

Några lyfter också otrygga anställningsvillkor:

”Jag är rädd att förlora jobbet eller bli omplacerad.”

 

Medlemmarna måste få känna sig trygga i arbetet – och ha trygga arbetsvillkor

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetsmiljön är bra. Funktionshinderområdet är inte undantagen från myndigheternas riktlinjer: riktlinjer om corona/covid-19 som finns inom vård och omsorg gäller också personliga assistenter, stödassistenter och boendestödjare. När det kommer till arbetsmiljön har arbetsgivaren en skyldighet att se till att den anställda aldrig utsätts för några hälsorisker. Tillsammans med anställda och skyddsombud tar arbetsgivaren fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras i praktiken. Arbetsgivaren ska också undersöka om det finns risk att skada sig i olika arbetssituationer som förekommer i det aktuella arbetet. För att minimera risken för smittspridning ska alla arbetsgivare göra en riskbedömning enligt arbetsmiljölagens regler. Om det finns risker ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga att någon skadas. Arbetsgivaren ska tillhandahålla den skyddsutrustning som behövs och även informera om smittrisker. I riskbedömningen ska det finnas en planering om hur eventuell smitta eller misstänkt smitta ska hanteras. Skyddsombudets uppgifter är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning, delta i planeringen och begära de åtgärder som ombudet anser behövs av arbetsgivaren.

Precis som personliga assistenten Felix Finnveden skriver i en krönika i tidningen Kommunalarbetaren är i synnerhet personliga assistenternas villkor tillsammans med en pandemi en riktig giftcocktail. Det har varit en stor debatt om hur otrygga anställningsförhållanden i äldreomsorgen kan ha bidragit till smittspridningen. Samma gäller också personlig assistans, där många privatanställda helt saknar anställningstrygghet. För privat och kooperativt anställda assistenter innebär kollektivavtalen kortare uppsägningstider jämfört med vad som gäller i stort på arbetsmarknaden. Många är anställda ”så länge assistansuppdraget varar”. Uppsägningstiderna är vanligen 14 dagar. Otrygga villkor kan leda till att de inte vågar påtala brister i arbetsmiljön. Enligt en enkätstudie utförd av utredningen Personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) är fyra av tio assistenter oroliga för att bli av med sitt arbete med kort varsel.

Det är förstås helt oacceptabelt att medlemmar i funktionshinderområdet ska arbeta oskyddat vid misstanke om covid-19 eller konstaterad covid-19. Arbetsgivarna har en skyldighet att se till att de anställda har den skyddsutrustning som krävs för en god arbetsmiljö. När det saknas skyddsutrustning blir det omöjligt för arbetsgivaren att klara av att uppfylla sin skyldighet.

Det är oacceptabelt att så många medlemmar känner sig otrygga i arbetet. Kontakta gärna ditt skyddsombud eller sektion om du har frågor om arbetsmiljön under coronatider.

Specifikt stöd och information för personliga assistenter finns på Socialstyrelsens webb.