Kommunals utredare

Höjd pensionsålder ett slag mot jämställdheten

Igår beslutade pensionsgruppen om höjda pensioner - ett pensionstillägg på upp till 600 kr i månaden för dem med en allmän pension mellan 9 000 – 17 000 kronor. Men det förändrar inte det faktum att många medlemmar i Kommunal inte orkar jobba fram till dagens och framtidens tänkta pensionsålder. Riksdagen har i år höjt lägsta åldern för när du kan ta ut din allmänna pension. Det är första steget mot ännu högre pensionsåldrar. Jag tycker att en höjd pensionsålder är ett hån mot medlemmar i Kommunal och andra som i tidig ålder börjar arbeta i fysiskt krävande jobb.

Från och med 1 januari i år är lägsta åldern för att kunna ta ut allmän pension 62 år istället för tidigare 61 år. Dessutom beslutades att det ska införas en så kallad ”riktålder”. Det innebär att åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension och bostadstillägg kommer att kopplas till medellivslängdens utveckling. År 2026, då riktåldern ska börja användas, ändras den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till att gälla tre år före den riktålder som införs. Riktåldern kommer troligen att vara 67 år vid införandet 2026 vilket skulle ge en ålder på 64 år för tidigaste tidpunkten att ta ut allmän pension. Det finns även förslag att åldern för när garantipension kan betalas ut ska ändras från 65 år till 66 år från och med 2023.

Ett argument för att höja pensionsåldrarna är just att medellivslängden ökar i Sverige – vi är friskare och lever längre och därför ska vi arbeta högre upp i åldrarna. Det finns dock två uppenbara problem med ett sådant resonemang.

För det första, hur ska de som idag inte orkar arbeta fram till pensionen orka arbeta ännu längre? Vi vet att många yrken sliter på kroppen. Det gäller inte minst inom många av de yrken som Kommunal organiserar. Dessutom är det många i dessa yrken som börjar jobba i tidig ålder. Det får naturligtvis till följd att det är svårt för många att orka arbeta till den klassiska pensionsåldern 65 år. Den genomsnittliga åldern för när den som arbetar inom Kommunals avtalsområden går i pension är således 64 år. Detta trots att många väljer att gå ner i arbetstid när de närmar sig 65 år (se diagram nedan).

*för medlemmar i Kommunal

Ett annat problem med att hänvisa till ökad medellivslängd för att höja pensionsåldern är att den ökade medellivslängden i Sverige inte fördelar sig lika mellan olika grupper. Exempelvis så har den genomsnittligt återstående medellivslängden för dem som är 65 år visserligen ökat de senaste tio åren men ökningen är mer än dubbelt så hög för de med eftergymnasial utbildning, 1,23 år jämfört med de med gymnasial utbildning, 0,57 år. För de med ännu kortare utbildning, dvs. med förgymnasial utbildning, har medellivslängden ökat med enbart 0,35 år. Medellivslängden ökar alltså mer för dem med längre utbildning.

Det är alltså en klassfråga – men också en jämställdhetsfråga. Inom samtliga utbildningsnivåer har män en högre ökning av medellivslängden jämfört med kvinnor (se tabell nedan). För kvinnor med förgymnasial utbildning har medellivslängden endast ökat med 0,13 år medan den för män med motsvarande utbildningsnivå har ökat med 0,79 år.

Tabell: Ökning av återstående medellivslängd vid 65 år mellan 2008 och 2018.

Källa: SCB

Det är tydligt att den återstående medellivslängden för kvinnor med förgymnasial och gymnasial utbildning inte ökar i samma utsträckning som för övriga grupper. Då blir det naturligtvis helt fel att argumentera utifrån att ”vi lever längre och därför ska vi arbeta längre” när detta knappt gäller för vissa grupper. Ska verkligen medlemmar i Kommunal tvingas arbeta längre för att pensionssystemet inte klarar av att finansiera pensionerna för män med eftergymnasial utbildning?

Länge har Kommunal lyft nödvändigheten att först säkerställa en tillräcklig bemanning och bra arbetsmiljön innan det överhuvudtaget kan bli tal om högre pensionsåldrar. Som det ser ut i dag är medlemmar i Kommunal, och andra som i tidig ålder börjar arbeta i fysiskt krävande jobb, de stora förlorarna på generellt höjda pensionsåldrar. Det är ett direkt slag mot jämställdheten, det är djupt orättvist och det kan Kommunal inte acceptera.

fredag 6 mars 2020

Av Torbjörn Dalin

KATEGORIER: Jämställdhet, Pensioner