Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Om en begriplig och trygg försäkring

Konsekvensen av den hårda prövningen efter en längre sjukskrivning har resulterat i att många medlemmar i Kommunal kommit att bli utsatta för lidanden i en dubbel bemärkelse- en tom plånbok och en sämre hälsa. Förslagen i utredningen ”En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering” kan därför anses bidra med förbättringar och betyder positiva steg framåt i sjukförsäkringspolitiken.

”En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering” är rubriken på slutbetänkandet av den statliga utredning, som regeringens särskilde utredare Claes Jansson presenterade den 31 januari 2020. Utredningens ursprungliga benämning/arbetsnamnet var ”En trygg försäkring med människan i centrum”.

Fokus i utredningen gäller kring bedömningen av arbetsförmågan hos sjukskrivna efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan. Enligt nuvarande regel bedöms försäkrade mot normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden. Detta innebär att sjukskrivna gör sig tillgängliga på arbetsmarknaden genom att skriva in sig på arbetsförmedlingen och aktivt söka normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden. Regeln tar inte hänsyn till individuella situationer eller förutsättningar och har tillämpats hårt av Försäkringskassan trots stora brister på transparens och rättssäkerhet.

Figuren visar att andelen sjukskrivna som fått avslag på sin ansökan om fortsatt sjukpenning, när de passerat 179 dagar, har ökat sedan 2014.  Detta är en konsekvens av den hårda prövningen och det har resulterat i att många medlemmar i Kommunal i en längre sjukskrivning har blivit utsatta för lidanden i en dubbel bemärkelse-  en tom plånbok och en sämre hälsa.

Vad är då ett normalt förekommande arbete för en undersköterska i 61 årsåldern som är sjukskriven för svåra verk i ryggen med sömnbesvär, och som i hela sitt yrkesliv har arbetat i vård och omsorg av människor, där krav på både fysiskt och emotionellt engagemang är en naturlig del? Eller för en bussförare som, efter ett 44 år långt arbetsliv, är långtidssjukskriven för en svår whiplashskada med svår smärta, sömnlösa nätter och tydliga fysiska begränsningar? Hur lång rehabiliteringstid behöver en person som under en lång tid utsatts för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen?

Hur lång tid är 180 dagar (sex månader)? Hur väl samarbetar Försäkringskassan med vården och Arbetsförmedlingen? Vad skulle ett samarbete vara värt i en miljö, där det inte ens är möjligt att ta hänsyn till den enskilde försäkrades behov av en längre rehabiliteringstid hos sin arbetsgivare?

Dessa frågor kan ställas utifrån Kommunals egna erfarenheter och de kan även igenkännas i utredningens problematisering och analys, som är grunden till följande förslag:

  • Utredningen anser att det krävs ett förtydligande av begreppet normalt förekommande arbete och föreslår att bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 ska göras mot angivet normalt kommande arbete. Försäkringskassan ska ange vilket arbete de syftar på.
  • Försäkrade som idag är i åldern 62 -65 år ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren oavsett hur länge arbetsförmågan varit nedsatt. Åldersgränserna är bestämda utifrån tidigaste åldern för uttag av inkomstgrundad ålderspension respektive garantipension, vilket måste korrigeras vid ändringar i pensionssystemet.
  • Vid prövning vid dag 180 avbryts idag pågående åtgärder för att skapa möjligheter för försäkrade att återgå till sin anställning hos arbetsgivaren. För att förhindra detta och för att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete, föreslår utredningen att det ska vara tillräckligt att övervägande skäl talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren. Vidare menar utredning att återgången ska ske i samma omfattning som den försäkrade arbetade före sjukfallet.
  • Utredningen föreslår också att de som haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar, oavsett vilken typ av diagnos, ska kunna få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos arbetsgivaren om hög grad av sannolikhet talar för återgång i detta arbete senast vid dag 550.

Kort sammanfattat kan det sägas att utredningens förslag utgår ifrån analys av viktiga brister i sjukförsäkringen, som länge har varit föremål för kritik från försäkrade och debattörer. Förslagen innebär förbättringar i sjukförsäkringen och ett positivt steg framåt. Men sjukförsäkringen kräver en helhetsöversyn med fokus på att återställa medborgarnas tillit till den som system och försvara den.