Kommunals utredare

Äntligen lyfts det fram vilket komplext och brett yrke det är att vara personlig assistent

År 2017 låg personlig assistent på 13:e plats i listan över de vanligaste yrkena. Det finns ungefär lika många personliga assistenter som förskollärare! Det var minst sagt dags för en omfattande analys av yrket och yrkesgruppen.

Fortsätt läsa

I onsdags presenterade utredaren Lars Lööw slutbetänkandet av utredningen Översyn av yrket personlig assistent (SOU 2020:1). Kommunal har under arbetets gång deltagit i expertgruppens arbete och lyft medlemmarnas erfarenheter av att arbeta som personlig assistent. Slutbetänkandet är kanske först och främst en utmärkt beskrivning av arbetsmiljön och arbetsuppgifter, och visar bredden i det livsviktiga yrket personlig assistent samt hur arbetet har förändrats sedan assistansreformen infördes 1994. Sedan dess har assistansanvändarna och personliga assistenterna blivit många fler. Över tid har det också blivit fler assistansanvändare med behov som ställer krav på att assistenterna har särskilda kunskaper. Det kan exempelvis handla om kunskaper om sjukvårdsnära uppgifter eller aktiv tillsyn för att förhindra att assistansanvändaren skadar sig själv eller andra.

Viktig kartläggning

Utredningen har kartlagt yrket genom att utföra en omfattande enkät som ungefär 1 000 assistenter har svarat på, träffat experter, brukare, myndigheter och organisationer samt självklart även personliga assistenter. Kartläggningen visar att det finns tre huvudsakliga utmaningar för att säkerställa goda arbetsförhållanden för personliga assistenter. Det handlar om att erbjuda tryggare anställningsvillkor, utveckla arbetsmiljöarbetet och minska osäkerheten om arbetsuppgifter.

Riskerna i arbetsmiljön för personliga assistenter liknar de som finns i omsorgsyrken i stort. Det handlar om tunga lyft och utsatthet för hot och våld. Utredningens kartläggning visar att dessa risker kan gälla särskilt för personliga assistenter. Det beror framför allt på att assistenterna arbetar i brukarens hem och att man ofta arbetar ensam. Problem med bemanning och vikarier medför att assistenterna kan vara särskilt utsatta för långa oplanerade arbetspass. Personliga assistenter kan vara osäkra på vilka arbetsuppgifter de är skyldiga att utföra. Att många assistenter har anställningsvillkor som innebär korta uppsägningstider kan leda till att de inte vågar påtala brister i arbetsmiljön.

 

• Närmare två tredjedelar av de närmare 77 000 personliga assistenterna (63 procent) arbetar hos privata arbetsgivare, en fjärdedel hos kommuner (25 procent), 8 procent hos kooperativ och 4 procent hos egna arbetsgivare.
• 40 procent av dem som jobbar som personlig assistent är mellan 30 och 49 år.
• Yrket personlig assistent beskrivs ibland som ett genomgångsyrke. Utredningens kartläggning visar dock att närmare fyra av tio personliga assistenter som svarat på enkäten har arbetat 10 år eller mer, 34 procent har arbetat mellan 5 och 10 år och 27 procent under 5 år.
• Det finns omkring 100 000 personliga assistenter. Många arbetar bara enstaka timmar i veckan, men 80 000 assistenter arbetar minst fyra timmar i veckan. Av dem är 70 procent kvinnor och 22 procent närstående till assistansanvändaren.
• Enligt utredningens enkät trivs 85 procent av alla personliga assistenter mycket eller ganska bra med sitt arbete. Närmare hälften trivs mycket bra. Få, 5 procent, trivs ganska eller mycket dåligt. De flesta (77 procent) skulle rekommendera yrket till andra. Man trivs i arbetet för att arbetet är meningsfullt – man är stolt att arbeta som personlig assistent.
• I stort sett alla personliga assistenter har arbetsuppgifter där det ingår att vara ett stöd vid personlig hygien och vid av- och påklädning. Många har också till uppgift att assistera i samband med måltider. Nästan alla assistenter i utredningens enkät, 96 procent, uppger att de har arbetsuppgifter kopplade till dessa behov.
• 80 procent av de assistenter som besvarade enkäten uppgav att de har arbetsuppgiften förflyttning inomhus eller utomhus.
• 71 procent uppgav att de har arbetsuppgiften stöd vid kommunikation med andra.
• Drygt tre fjärdedelar av assistenterna uppger att de har arbetsuppgiften att motivera eller aktivera assistansanvändaren. Närmare sex av tio assistenter uppger i utredningens enkät att de har arbetsuppgiften aktiv tillsyn för att skydda assistansanvändaren eller andra.
• Utredningens enkät visar att egenvård ofta ingår i personliga assistenters arbetsuppgifter, till exempel medicinering, sondmatning eller omläggning av sår. I enkäten uppgav åtta av tio assistenter att de har sådana arbetsuppgifter.
• Hälften av de personliga assistenterna uppgav att de har delegation för hälso- och sjukvårdsuppgifter.
• I enkäten till personliga assistenter frågade utredningen om de fick någon introduktion till sitt senaste assistansuppdrag. Närmare en av fem hade inte fått någon introduktion alls, vare sig dubbelgång eller utbildning (17 procent).
• Fyra av tio assistenter är oroliga,varav 14 procent är mycket oroliga att bli av med arbetet med kort varsel och 27 procent är lite oroliga. Utredningens enkät visar att en fjärdedel (24 procent) av de personliga assistenterna har låtit bli att påpeka brister i arbetsmiljön en eller flera gånger. Av dessa har 18 procent, alltså 4 procent av alla assistenter, gjort det av rädsla för att bli uppsagd.
• Utredningen har frågat assistenterna om de någon gång de senaste 12 månaderna har känt sig osäkra på om någon arbetsuppgift de ställts inför ingår i arbetet som personlig assistent. Närmare tre av tio assistenter har varit osäkra en eller flera gånger. Hela tre av fyra av dem som trivs dåligt eller mycket dåligt har flera gånger känt sig osäkra på en arbetsuppgift. En femtedel upplever att de har haft konflikter om arbetsuppgifter.
• Utredningen ställde också frågan om man är tvungen att rycka in med kort varsel när någon annan assistent är frånvarande. Drygt två tredjedelar (68 procent) svarade att de ofta eller ibland behöver göra det.

 

Ingen gynnas av osäkra anställningsvillkor

Majoriteten av alla assistenter har en anställning som kan avslutas på 14 dagar om assistansanvändaren inte tycker att assistansen fungerar bra. Utredningen lyfter att de korta uppsägningstider som är kännetecknande för assistansbranschen gör yrket mindre attraktivt. Möjligheten att bli uppsagd med hänvisning till att assistansanvändare inte upplever att samarbetet med en assistent fungerar gör att assistenter upplever att det är känsligt att ifrågasätta sina arbetsvillkor.

 

Inget enkelt jobb – arbetet kräver ofta särskild kompetens

Att vara personlig assistent är inget enkelt jobb. Framför allt kommunerna efterfrågar hälso- och sjukvårdskompetenser. Personliga assistenter har många arbetsuppgifter som kräver särskild kunskap och kompetens. När det gäller exempelvis vårdrelaterade uppgifter har personliga assistenter ett stort ansvar.

 

En långsiktigt hållbar finansieringsmodell behövs

Det är bra att utredningen lyfter hur staten har ett övergripande ansvar för personliga assistenters arbetsförhållanden. Staten reglerar utförandet genom lagar och finansierar insatsen tillsammans med kommunerna. Det är arbetsgivarna som bär huvudansvaret för sina anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Men staten har, enligt utredningens bedömning, ett ansvar för att agera om det finns systemfel som gör att assistenter har dåliga arbetsförhållanden.

Sedan länge har Kommunal kritiserat regeringen för att inte höja timersättningen för personlig assistans i takt med löner och kostnader på övriga arbetsmarknaden.

Under flera års tid har uppräkningen av den statliga schablonersättningen för personlig assistans understigit kollektivavtalade löneökningar och den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. För att trygga villkor och löneutveckling i takt med andra krävs en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för personlig assistans.

 

Utredningen bedömer att man, för att säkerställa goda arbetsförhållanden för assistenterna, behöver hantera tre utmaningar: tryggare anställningsvillkor, ett utvecklat arbetsmiljöarbete och minskad osäkerhet kring arbetsuppgifter. Det är lätt att instämma i den bilden och hoppas att utredningen får politiskt gehör.

 

Utredningens förslag

Utredningen föreslår bland annat att det förs in ett krav i Lagen (1993:384) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att erbjuda assistenter kollektivavtalsliknande villkor för att få anordna personlig assistans. Det skulle göra det mindre intressant för oseriösa aktörer att söka sig till assistansbranschen. Utredningen föreslår också att regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att ta reda på hur tillämpningen av egenvård och vård på delegation ser ut inom personlig assistans samt att lagstiftningen ändras så att assistenternas arbetsgivare ansvarar för sin personals sjuklönekostnader och därmed får starkare ekonomiska incitament att förebygga sjukdom och arbetsskador för sina anställda. Utredningen föreslår också att hushållslagen ses över.

Kommunal kommer självklart svara när utredningen är ute på remiss – har du synpunkter redan nu kan du gärna kontakta mig.