Kommunals utredare

Välfärdsskatt – en statlig inkomstskatt för ett permanent välfärdslyft

Kommunal har i dag presenterat idéprogrammet Skatteväxling för välfärden. Syftet är att bidra till en, förhoppningsvis, konstruktiv diskussion om ett moderniserat skattesystem med finansieringen av välfärden i centrum.

Fortsätt läsa

För Kommunal är det självklart att den övergripande principen för välfärdsstaten är att vård, skola och omsorg ska vara tillgängliga för alla på samma villkor. Det är behovet som ska styra, inte individens ekonomiska förutsättningar. För medlemmarna i Kommunal är det viktigt att en generell välfärd av hög kvalitet som finansieras via skattsedeln bibehålls också i en framtida skattereform.

Följande tre principer bör därför vara vägledande vid en översyn av skattesystemet:

• Skattesystemet ska säkerställa den långsiktiga finansieringen av den svenska välfärden
• Skattesystemet ska garantera ekonomiska förutsättningar för att leverera en jämlik välfärd över hela landet
• Skattesystemet ska bidra till att minska klassklyftorna och öka jämställdheten i samhället.

Med stöd i dessa principer kan vi skapa en skattereform som bidrar till ett samhälle som håller ihop. Som bygger på tillit och trygghet – och som genererar tillväxt.

Det finns i välfärden två huvudproblem som ett skattesystem måste hantera. För det första måste resurserna öka för att det ska vara möjligt att komma tillrätta med den kroniska underbemanningen. Medlemmarna i Kommunal vittnar om pressade arbetsvillkor, vilket avspeglar sig i höga sjuktal och att många antingen överväger att sluta eller har lämnat välfärdssektorn. Vi bedömer att dagens underbemanning uppgår till fler än 50 000 heltidsanställda. För att åtgärda det krävs ett tillskott på minst 30 miljarder kronor. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att vi inte pratar om ett framtida behov, utan behovet här och nu.

För det andra måste staten ta ett större ansvar för vårt gemensamma intresse – en god välfärd i hela landet. Staten behöver helt enkelt utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner och regioner.

Kommunal vill därför se en ny statlig inkomstskatt för ett permanent välfärdslyft – en välfärdsskatt. Förslaget innebär en skatt på fem procent på alla förvärvsinkomster. Skatten fördelas sedan till kommuner och regioner utifrån antalet invånare. Kommunal föreslår vidare att det görs ett omtag när det gäller fastighetsskatten. Dagens regressiva fastighetsavgift bör ersättas av en progressiv skatt, med en höjd skattesats på fastigheter över 6,5 miljoner kronor.

Tillskottet av resurser, enligt förslaget i idéprogrammet, ger möjlighet för de flesta kommuner och regioner att göra en skatteväxling, det vill säga sänka sin egen skatt så att invånarna inte får en högre total skatt. Trots denna skatteväxling kommer dessa kommuner och regioner att få mer intäkter för att kunna satsa på välfärden. Ett fåtal kommuner kommer att vara tvungna att höja sin skattesats för att få in samma intäkter som tidigare, med som mest en procentenhet, men samtliga av dem ligger redan i dag under medelskattesatsen i landet och kommer att göra det även efteråt.

De förslag som kommunal föreslår innebär att staten tar ett större ansvar för finansieringen av välfärden i landet. Samtidigt bör det understrykas att huvudansvaret för finansieringen fortfarande ligger hos politiska företrädare på lokal nivå. Sverige har en lång tradition av kommunalt självstyre. Modellen har många fördelar, den kanske viktigaste är att beslut som påverkar medborgarens vardag tas nära medborgaren. Det får dock anses vara av nationellt intresse att våra lokala politiker ges de rätta förutsättningarna att erbjuda en välfärd av hög kvalitet.

Idéprogrammet är inte ett helhetsförslag. Övriga reformer som behövs är till exempel att införa en förmögenhetsskatt och att återupprätta 3:12 reglerna. Dessa bör självklart ingå i en fortsatt diskussion om en framtida skattereform.

Min förhoppning är att Kommunal med detta idéprogram kan bidra till att lyfta debatten bort från skattesänkningar och i stället fokusera på behovet av mer resurser. Särskilt eftersom alla verkar vara överens med Kommunal om att välfärden är både underbemannad och underfinansierad. Då kan vi bygga en starkare välfärd både för de som behöver den och de välfärdsarbetare som ska leverera den.

Sammanfattningsvis innebär våra förslag att skattekvoten höjs. Jag menar dock att det är nödvändigt. Annars riskerar den långvariga urholkningen av resurser, klyftorna mellan stad och land och den demografiska utvecklingen att slå sönder tilltron till vår välfärdsmodell. En modell som är ett suveränt smart sätt att organisera samhället så att möjligheten att växa finns för alla. Som genom skolan, vården och omsorgen inte bara ger alla människor en grund att stå på – utan också en möjlighet att skapa sig rikare liv. Då kanske en högre skattekvot inte bara är okej – utan faktiskt eftersträvansvärd?

Idéprogrammet kan du läsa här.