Kommunals utredare

Svar på publikfrågor från samverkanskonferens på Högskolan i Halmstad

Vid konferensen ”Är digitalisering svaret?” för framtidens vård och omsorg på Högskolan i Halmstad fick jag möjlighet att presentera Kommunals rapport om välfärdsteknik. Tur i oturen att min tid tog slut, för vi hade kunnat fortsätta diskutera digitalisering, arbetsmiljö och arbetsteknisk hjälpmedel resten av eftermiddagen. Här kommer de utlovade svaren på publikfrågorna. Om någon har ytterligare frågor eller vill veta mer om något går det bra att lämna en kommentar. Frågorna intresserar säkerligen fler än frågeställarna eftersom temat är digitalisering av välfärden.

Den 11 september medverkade jag vid Digga Halland och Digilitt.kom gemensamma konferens ”Är digitalisering svaret?” riktad till medarbetare inom vård och omsorg som jobbar i kommuner och regioner i Halland och Skåne. En slutsats från konferensen var att medarbetarna måste ha inflytande och vara delaktiga under hela processen. En annan var att valet av teknik inte är lösningen, utan hur den faktiskt används i verksamheten. Svaret på frågan blev därmed – ”Det beror på, där det viktigaste är att ställa frågor som leder till ett svar.”

Eftersom tiden tog slut skriver jag nu en blogg som innehåller svar på alla publikfrågor. De är gruppera utifrån fem ämnesområden – arbetsmiljö, hjälpmedel, innovation, finansiering och yrkesutveckling.

Hur kan vi minska digital stress hos våra medarbetare? Kan vi säkerställa god omsorg med digital teknik?

Medlemmarna beskriver en arbetssituation där digitala tekniska lösningar är en naturlig del av det dagliga arbetet. Det innebär att den digitala arbetsmiljön borde vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på alla arbetsplatser. För att underlätta den här utvecklingen har offentliga arbetsgivare och fackförbund tillsammans utvecklat ett utbildningsmaterial, Digi-ronden, som finns på www.suntarbetsliv.se.

Med stöd av Digi-ronden kan alla medarbetare tillsammans med arbetsgivare och skyddsombud reflektera, undersöka och utveckla den digitala arbetsmiljön. Liksom med det övriga systematiska arbetsmiljöarbetet ska det finnas dokumentation och utformade handlingsplaner med återkommande uppföljning.

Hur funkar och var sitter inkontinenssensorn?

I presentationen ingick en bild på ett hjälpmedel som ökar självständigheten för personer med inkontinens. Just den här produkten finns på ett äldreboende i Tokyo, och har en sensor som mäter rörelserna i urinblåsan. Den ska vara placerad på magen, som efter kalibrering, larmar cirka 30 minuter innan bäraren blir kissnödig. Mottagaren kan antingen vara bäraren eller personalen, som med hjälp av larmet har möjlighet att planera toalettbesök. Den japanska staten har flera motiv till att investera i den här formen av tekniska hjälpmedel, till exempel att stimulera ett aktivt liv och minska konsumtionen av inkontinensskydd som kommer att leda till ökad sophantering.

Kan digitalisering motverka inlärd hjälplöshet? Hur får personer inom LSS stöd i att orientera sig på natten med digitala lösningar? Hur kan ett system se ut där tillgängligheten säkerställs för personer inom LSS?

När det gäller frågor om digitala stöd för att motverka hjälplöshet och stödjande teknik till personer inom LSS hänvisar jag frågan vidare till andra aktörer. På kommunal nivå finns det till exempel olika test- och visningsmiljöer runtom i landet med möjlighet att testa produkter och lösningar på vardagliga utmaningar för personer med funktionsvariationer. Mitt tips är att ni pratar med dem och därefter åker dit på studiebesök med arbetslaget.

Här kommer några tips i olika delar av landet:

• Testlägenhet för vuxna i Skellefteå kommun,
• Resurscentrum och visningslägenhet i Karlstads kommun,
• Mötesplats i Samverkan – Testbädd för Livskvalitet (MISTEL) Västerås stads och
• AllAgeHub på Chalmers som är ett samarbete mellan tolv kommuner och Göteborgsregionens kommunalförbund.

När det gäller det sistnämnda har ni bråttom för den interaktiva miljön stänger vid årsskiftet.

På nationell nivå finansierar Vinnova projekt riktade till personer som omfattas av LSS. Ett projekt handlar om att med hjälp av virtual reality stimulera och aktivera individer med personlig assistans. Ett annat projekt ska utforma en databas med digitala hjälpmedel som utgår ifrån individens stödbehov, istället för teknikens funktionalitet, och vara presenterat i en app. När det gäller till exempel E-hälsa har RISE i uppdrag att finansiera utvecklingsprojekt

Om ambitionen är att välfärdsteknik på sikt ska bidra till en bättre resursanvändning. – Vem ska bekosta inköpen av hjälpmedel och investeringarna i en digital infrastruktur? Hur görs denna avvägning? Görs den?

I dagsläget har Sverige ingen nationell plan för introduktionen av olika former av stödjande teknik i verksamheten. Det är ett grundproblem som förhoppningsvis framgår av det inledande kapitlet i Kommunals rapport om välfärdsteknik. I vårändringsbudgeten 2018 och i den nyligen presenterade budgeten för 2020 föreslår regeringen statsbidrag till kommunerna på 350 respektive 200 miljoner kronor för investeringar i tekniska lösningar såsom välfärdsteknik eller utrustning för digitala arbetssätt i verksamheten. Utslaget på alla kommuner räcker det till punktinsatser, men inte till större långsiktiga investeringar över flera budgetår. Vem som ska betala vad och hur mycket är en diskussion som kommer att bli allt mer aktuell när gruppen äldre-äldre ökar.

Upplever medlemmarna att det blir förändrad kvalitet i utförandet?

En slutsats från medlemsundersökningarna är att när tekniken funkar och är anpassad utifrån verksamhetens förutsättning bidrar den till högre kvalitet för omsorgstagarna och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Dessa medlemmar vill ha mer teknik och de tycker att utvecklingen går för långsamt. Det omvända gäller när tekniken styr verksamhetens förutsättningar, vilket leder till mindre inflytande för både omsorgstagaren och medarbetarna.

Hur kan och bör medarbetarna få kunskap om hur de ska agera med sina innovativa idéer? Varför finns inte stöd att få för att få patent och ersättning för sina idéer?

Svaret jag fick på samma fråga var att alla innovationsprocesser ser olika ut och att det inte finns en generell modell. I rapporten ingår därför två exempel på medarbetardriven innovation. Ett ytterligare exempel hittar ni i tidningen Kommunalarbetaren. För att fånga in medarbetarnas idéer arbetar också flera arbetsgivare med Innovationsslussar.

Ur innovatörens perspektiv är en viktig tumregel att skydda sin idé. Generellt sett är idéen inte mycket värd i sig själv, men dess värde ökar ju längre innovatören har kommit i utvecklingen av prototyp, marknadsanalys, patent- och designskydd. Om det istället handlar om att modifiera redan befintliga produkter, till exempel en medicinteknisk utrustning, följer en avvägning av utrymmet för att teckna ett sekretessavtal (Non Disclosure Agreement, NDA) med producenten. För innovatörer som vill skydda och utveckla sina egna idéer kan det vara bättre att direkt vända sig till almi för att tillsammans med dem förfina idéer, stärka sin makt över produktutveckling och kommersialiseringen.

Ett övergripande problem är att trots stora samhällsutmaningar finns det ingen tydlig nationell struktur för att hitta lösningar och innovationer, exempelvis i form av ett strategiskt samverkans- och innovationsprogram. Konsekvensen blir att många innovationer får en kort livslängd eftersom de aldrig når kommersialisering, större volymer eller möjlighet till kliniska studier med nationellt applicerbara och kvalitetssäkrade resultatet. Vill ni veta mer om innovationer finns det ett helt kapitel i rapporten.

Vilken kompetens är den viktigaste som en digital lösning skall ha eller vilken kompetens behöver vi utveckla hos digitala lösningar?

Det beror nog på vilka problem som den digitala tekniken ska lösa. Idag finns det omfattande arbetsmiljöproblem inom vård och omsorg samt brist på yrkesutbildad personal. I det läget är det viktigt att de digitala stöden ingår i det kontinuerliga systematiska arbetsmiljöarbetet, samt bidrar till goda förutsättningar till arbetsplatslärande och handledarskap. För att skapa attraktiva arbetsgivare måste de digitala lösningarna också bidra till friska arbetsplatser, förbättra yrkesutvecklingen på arbetsplatsen och skapa förutsättningar för yrkesväxlingen i arbetslivet. Mer om yrkesutveckling och Kommunals utbildningspolitik hittar ni här.

Lästips

Kommunalarbetaren har skrivit flera intressanta artiklar om teknik: https://ka.se/2019/05/09/valfardsteknik-gor-aldre-mer-sjalvstandiga/, https://ka.se/2018/09/25/underskoterskor-lar-sig-valfardsteknik/ ,https://ka.se/2019/09/30/lyft-inte-anvand-hjalpmedel/?utm_campaign=nyhetsbrev-190930&utm_medium=email&utm_source=apsis

Ny teknik skriver om ett arbetstekniskt hjälpmedel som borde finnas inom vård och omsorg, https://www.nyteknik.se/automation/robothandsken-ska-minska-forslitningsskador-inom-industrin-6972296 och här är ett arbetstekniskt hjälpmedel som finns inom vård och omsorg i Japan men ännu inte kommit till Sverige  https://www.cyberdyne.jp/english/products/Lumbar_CareSupport.html