Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Fokus på digital arbetsmiljö och välfärdsteknik vid besök i Halmstad

Digitalisering, arbetsmiljö och välfärdsteknik på dagordningen vid besök i Halmstad.

I förra veckan var jag i Halmstad för att medverka vid konferensen ”Är digitalisering svaret?” på Högskolan i Halmstad. Då passade jag på att åka dit dagen innan för att göra studiebesök på Vallås äldreboende, träffa Halmstads kommuns IT- och digitaliseringsstrateg samt presentera rapporten om välfärdsteknik för medlemmar i Kommunals sektion Halmstad. På sektionen hade vi gott om tid för diskussioner om digital arbetsmiljö och välfärdsteknik. Det omvända gällde på högskolan, där tiden tog slut, och svaren på frågorna kommer i min nästa blogg.

Studiebesök och demonstration av teknik på Vallås äldreboende

Första stopp var på Vallås äldreboende som är en intraprenad inom Halmstads hemvårdsförvaltning. Här fick jag sällskap av Rasmus Eliasson som är Kommunals ordförande för sektion Vård & Omsorg Halmstad och Åsa Svensson som är klubbordförande för hemtjänst, hemsjukvård och förebyggande. Under vårt besök fick vi hjälp av undersköterska Leyla Bergstrand som tålmodigt demonstrerade och svarade på frågor om justerbara sängar, höj-och sänkbara gå-hjälpmedel och digitala larm samt konferensrummet Gyllene tider.

Stödjande teknik i sängar och hjälpmedel

Den här sängen har både olika höj- och sänkbara delar samt en inbyggd vridfunktion, där allt sköts med hjälp av en fjärrkontroll. Sängen fungerar mycket bra för den boende som med stöd kan dra sig högt upp i sängen inför vridmomentet som ger stöd för ryggen vid uppresningen. Det innebär samtidigt att medarbetarna undviker skadliga arbetsmoment som tunga lyft och farliga vridmoment.

Åsa och Leyla diskuterar sängens olika funktioner.

Samma boende har också ett höj- och sänkbart gå-hjälpmedel med fjärrkontroll, samt utanför rummet en träningscykel.

Leyla demonstrerar det höj- och sänkbara gå-hjälpmedlet.

Andra boende har justerbara sängar utan vridfunktion.

När det gäller digitala trygghetslarm har boende en sändare på handleden som genom ett tryck skickar iväg en signal till dels en larmtavla i taket, dels till larmtelefonen. Där kan medarbetarna se vem som har larmat, och kan därefter larma av antingen på en väggenhet eller på larmtelefonen.

Digitala trygghetslarm

Det här är en lösning som passar de flesta boende, men mindre bra för individer med demenssymptom som ofta glömmer bort varför de har på sig larmet.

En smart organisation som tillvaratar digitaliseringens möjligheter

Vårt andra stopp var på kommunkontoret där vi fick träffa Thomas Wollentz som är IT- och digitaliseringsstrateg i Halmstads kommun. Kommunen har som målsättning att arbeta med förändrings- och verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. En del i det arbetet är att introducera digital nyckelhantering, så kallad nyckelfrihemtjänst, som innebär att alla medarbetare har en förprogrammerad nyckel som öppnar lås till omsorgstagare inom till exempel ett geografiskt område. På så vis kan medarbetarna, inom både hemtjänstteamet och larmgruppen, fokusera på omsorgsinsatser istället för att lämna och hämta nycklar som tidigare varit en del av arbetet.

En särskild låskolv för den digitala nyckeln

Under de närmaste åren kommer hemvårdsförvaltningen att fokusera på upphandling och införandet av ett nytt verksamhetssystem, implementering av digital nyckelhantering, E-handel av matinköp, appar för matdistribution respektive digital egenkontroll samt ett inventariesystem. Fortfarande återstår flera organisatoriska frågor kring hanteringen av nya digitala tjänster. När det gäller E-handel av matinköp kan det handla om att upphandla matdistributör, logistik kring utkörning av mat samt vem som ska ta emot och plocka in maten i kylskåpet.

Det här är gemensamma utvecklingsområden för många kommuner. För att stötta dem i deras arbete har Post- och telestyrelsen (PTS) utvecklat en så kallad digitaliseringssnurra. Den innehåller bland annat grova kalkyler över kostnader och nytta vid införandet av till exempel digital natt- respektive dagtillsyn, digital medicinpåminnare respektive nyckelhantering inom hemtjänst. PTS framhåller dock att beräkningarna inte tar hänsyn till lokala förutsättningar såsom behov, organisation och kompetens samt tillgängliga tekniska lösningar. Det är faktorer som har stor påverkan på det faktiska utfallet av kostnader och nyttor.

Seminarium på sektionen om digital arbetsmiljö och välfärdsteknik

Sista stopp för dagen var på Kommunal Halmstads sektion där vi hade ett seminarium utifrån rapporten om välfärdsteknik och medlemmarnas upplevelser av att arbeta med digital teknik. Mitt avslutande medskick till medlemmarna var att börja använda det nya materialet Digi-ronden som både synliggör den digitala arbetsmiljön och lägger grunden för ett strategiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna.

Det nya stödet Digi-ronden på www.suntarbetsliv.se

Det var även mitt avslutande medskick till åhörarna på Högskolan i Halmstad. I nästa blogg ska jag försöka besvara alla de frågor som kom in under min presentation. Det blir utmanande – frågeställningarna handlar om alltifrån sensorer vid inkontinens till stödjande digitalteknik som möjliggör ökad självständighet för individen och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna.

Jag tror att en säker digital arbetsmiljö i kombination med stödjande tekniska lösningar skulle kunna bidra till många vinna-vinna lösningar för medborgare och medarbetare. Ur mitt perspektiv är ett första steg att diskutera situationen på arbetsplatsen, genomföra digitala skyddsronder och därefter utforma handlingsplaner som utvecklar organisationen och verksamheten.