Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten blir obligatorisk

Vid en presskonferens i torsdags berättade socialminister Lena Hallengren om en ny utredning som kommer leda till att alla personer med hemtjänst ska få en fast kontaktperson. Redan idag har åtta av tio kommuner någon form av kontaktmannaskap. Men, eftersom det inte varit reglerat i lag varierar det hur kontaktmannaskapet organiseras av huvudmännen och fungerar i praktiken.

Jacque Dreij, hemtjänst Lidingö.

Kontaktmannaskap innebär ofta att en anställd undersköterska eller vårdbiträde är kontaktperson till en eller flera äldre med hemtjänst. Kontaktpersonen kan till exempel ansvara för den äldres genomförandeplan, hjälpa till vid kontakt med anhöriga eller andra yrkesgrupper, som exempelvis biståndshandläggare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter.[1]

En obligatorisk omsorgskontakt i hemtjänsten var från början ett vallöfte från S, som sedan omnämndes i det så kallade januariavtalet under punkten om förstärkta kvalitetskrav i sjukvård och äldreomsorg (punkt 61). Nu har utredaren Barbro Westerholm (L) drygt ett år på sig att utreda frågan. Den 1 oktober 2020 ska utredningen vara klar.

Kommunal välkomnar utredningen

Förhoppningen är att ett enhetligt sätt att organisera kontaktmannaskap ska leda till en ökad kvalitet och likvärdighet inom äldreomsorgen över hela landet, oavsett kommun och regiform. Syftet är att öka delaktigheten och självbestämmandet för äldre personer som har hemtjänst, samt att öka tryggheten för de äldre och deras anhöriga genom en högre personalkontinuitet.

Vi på Kommunal är gärna med i det fortsatta arbetet, tillsammans med vår allierade PRO, arbetsgivare och andra viktiga aktörer. Uppdragsbeskrivningen lyfter fram Kommunals medlemmars – både undersköterskors och vårdbiträdens – centrala roll i att säkra tryggheten och verksamhetens kvalitet. Vi tror att det finns goda förutsättningar att använda funktionen till att skapa bättre möjlighet till yrkesutveckling och samtidigt utveckla arbetsorganisationen inom hemtjänsten. Till exempel kommer det underlätta för övrig personal att det finns en utnämnd kollega som håller ihop alla kontakter. Vi hoppas även att en fast omsorgskontakt kommer att minska övriga kollegors administrationsbörda, en uppgift som tar onödigt mycket tid idag.

Ökade krav behöver matchas med mer resurser

Under pressträffen sa utredaren Barbro Westerholm att utredningen är ett viktigt steg på vägen mot ett statuslyft för hemtjänsten. Kommittédirektivet beskriver att uppdraget som fast omsorgskontakt kan bidra till ett fördjupat engagemang och ett större inflytande över arbetet. För att det ska vara lockande att vara fast omsorgskontakt behöver det utökade ansvaret självklart vägas upp med resurser. Det kan handla om högre löner, stöd att prioritera bort andra arbetsuppgifter och att begränsa antalet äldre som personen ansvarar för.

Men en fast omsorgskontakt kommer inte automatiskt att leda till högre personalkontinuitet. För att stoppa krisen inom äldreomsorgen och få till ett riktigt statuslyft för hela hemtjänsten behöver politiker och arbetsgivare skapa mer attraktiva arbetsplatser för alla medarbetare. Generellt behöver arbetsvillkor och arbetsmiljö bli mycket bättre för att locka unga att yrkesutbilda sig och för att befintlig personal ska orka och vilja stanna kvar i branschen. Det behövs bland annat hållbara scheman med tid för förflyttning och återhämtning, ökat inflytande och handlingsutrymme, kontinuerlig yrkesutveckling och fler utbildade kollegor med tillsvidareanställning.

Läs mer om Kommunals lösningar för äldreomsorgen här.

[1] Regeringen Dir. 2019:52, Kommittédirektiv: ”Införande av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten”, s. 2-3