Kommunals utredare

Undersköterskeupproret kräver bättre arbetsvillkor och fler utbildade kollegor

Idag torsdagen 22 augusti demonstrerade undersköterskor på många håll i landet för att belysa krisen i äldreomsorgen. Initiativtagarna överlämnade drygt 14 500 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren.

Marie Wiberg och Jenny Klingstam, Kommunals arbetsplatsombud på Hälleborgs äldreboende i Västerås är initiativtagare till upproret. Undersköterskornas krav handlar bland annat om bättre scheman, mer tid för rast och återhämtning och att de delade turerna måste bort.

Kommunals medlemsundersökning visar att nära hälften fortfarande arbetar delade turer inom äldreomsorgen. Majoriteten tycker att det påverkar deras arbetssituation negativt. Bara sju procent får ersättning för tiden mellan arbetspassen vid delade turer. Det är självklart oacceptabelt.

Arbetsgivare bryter mot lagen

På Mynttorget i Stockholm läste undersköterskan Sonja Höök upp ett orimligt pressat detaljstyrt schema. Den typen av minutsatta och detaljstyrda arbetsplaneringar har blivit standard på alldeles för många arbetsplatser vilket ökar stressen och försvårar ett professionellt omsorgsarbete. I megafonen på Mynttorget citerade Höök arbetsmiljölagens kapitel två och konstaterade samtidigt att många arbetsgivare inom äldreomsorgen bryter mot den här paragrafen:

”Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas.”

Forskningen visar att arbetsbelastningen inom äldreomsorgen har ökat. Studien Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? (Szebehely, Stranz & Strandell 2017) visar till exempel på en påtaglig ökning av antalet personer som omsorgspersonalen hjälper under en arbetsdag – framför allt inom hemtjänsten. I slutet av 1980-talet hjälpte en undersköterska i snitt fyra omsorgstagare per dag. Idag besöker de i snitt tolv omsorgstagare per dag. Hälften av besöken är under 15 minuter.[1]

Högsta andelen långtidssjukskrivna

Äldreomsorgen har högre sjuktal än någon annan sektor.[2] En studie från Socialhögskolan i Stockholm visar att omkring hälften av personalen i äldreomsorgen är oroade för sin egen hälsa.[3] Tidigare i år släppte Arbetsmiljöverket en tillsynsrapport där de granskat äldreomsorgen. På 87 procent av de inspekterade arbetsställena har Arbetsmiljöverket ställt krav på åtgärder. Kritiken handlar bland annat om rutiner för introduktion och kompetensutveckling av medarbetarna, balans mellan krav och resurser, samt stöd för prioriteringar vid resurs- och tidsbrist.

Undersköterskornas högst rimliga krav handlar som sagt om schyssta arbetsvillkor. De vill kunna kombinera arbete med ett socialt liv och familjeliv. De vill inte bli utslitna och långtidssjukskrivna på grund av den pressade arbetsbelastningen och känslor av att inte räcka till för de äldre. Och så vill de ha fler kollegor, med rätt kompetens.

En examen från vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, eller motsvarande yrkeskurser vid Komvux, var länge ett minimumkrav för anställningsbarhet inom äldreomsorgen. Men sedan 1990-talet har andelen examinerade från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram minskat bland undersköterskorna.[4] Idag motsvarar det årliga antalet nyutbildade ungefär hälften av arbetsmarknadens behov.

Lösningen – ett äldreomsorgslyft

Drygt 6 av 10 arbetsgivare menar att det råder brist på arbetssökande med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå.[5] Bristen på undersköterskor har bidragit till en ökad efterfrågan på vårdbiträden och att allt fler arbetsgivare rekryterar icke yrkesutbildad arbetskraft.[6] Men oseriösa rekryteringar, utan krav på CV och liknande, är givetvis också ett sätt för arbetsgivare att spara och höja sina vinster.

Enligt SCB förväntas antalet personer 80 år och äldre öka från dagens 530 000 personer till cirka 808 000 personer år 2030. Eftersom andelen i de äldsta åldersgrupperna ökar, kommer behovet av hälso- och sjukvård och omsorg också att öka. Våra äldre har rätt till välbefinnande och en äldreomsorg av god kvalitet. Kvalitet förutsätter ett individanpassat bemötande där personalen kan skapa en trygg miljö och en personlig relation med den äldre. Utan tid och handlingsutrymme har yrkesskickliga undersköterskor och vårdbiträden ingen möjlighet att ge den vård och omsorg som våra äldre har laglig rätt till och förtjänar.

Sverige behöver ett äldreomsorgslyft. Undersköterskor och vårdbiträden är helt oumbärliga för samhällets äldre och för alla deras anhöriga. För vem ska ta hand om alla äldres omsorg och välmående om inte vård- och omsorgsproffsen gör det?

Här kan du läsa mer om Kommunals olika lösningar för hur äldreomsorgen kan bli bättre.

[1] Jönsson & Szebehely 2018, ”Äldreomsorger i Sverige. Lokala variationer och generella trender”, kap. ”Är olikheter och variationer inom äldreomsorgen ett problem?” s. 15.

[2] Socialförsäkringsrapport 2018:2. Enligt Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik kan man utläsa att antalet personer som är sjukskrivna längre än 14 dagar är nästan dubbelt så stort inom omsorgen som arbetsmarknaden i stort.

[3] Szebehely, M., Stranz, A. & Strandell, R. (2017) ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Arbetsrapport 2017:1”, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan Stockholms Universitet

[4] SOU 2019:20, s. 75-76

[5] Socialstyrelsens lägesrapport 2018, ”Vård och omsorg om äldre”, s. 47

[6] Kommunal 2018, ”Utbildningsgapet – Vi behöver fler yrkesutbildade inom vård och omsorg”, s. 13