Kommunals utredare

Medlemmarna i Kommunal tar allt större plats i skolan

Just nu tycks lärarassistenter vara det allra hetaste när skolans problem ska diskuteras och regeringen gör med stöd från Liberalerna sin näst största budgetsatsning på just lärarassistenter. Det är bra. Men för att det ska bli en långsiktig satsning som faktiskt förändrar skolan – och möjliggöra för lärarna att fokusera mer på undervisningen – måste satsningen på fler yrkesgrupper i skolan vara bredare, och säkerställa dessa yrkesgruppers utbildning.

Fortsätt läsa

Alla som arbetar i skolan ska ha det stöd och den utbildning som krävs för just sitt arbete. För att arbeta i skolan krävs kunskap – oavsett vilken yrkesroll det gäller. Bland annat här går det att läsa om vad Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund skriver om behovet att utveckla och förtydliga yrkesroller så som lärarassistenter, elevassistenter och fritidsledare.

Lärarförbundet driver kampanjen #renodlaläraruppdraget och beskriver hur dagens situation orsakar obalans mellan krav och resurser för Sveriges lärare. Det är ett arbetsmiljöproblem. För att lärare ska kunna fokusera på undervisningen behöver fler yrkesgrupper arbeta med studiero, trygghet, socialsamvaro och värdegrund. Det handlar inte om att en yrkesgrupp ska ta över administrativt arbete eller dokumentation från lärare utan snarare behöver dessa arbetsuppgifter helt rensas bort.

Lärarassistenter lyfts fram som lösningen i skolan

I dag är 3 243 personer anställda som lärarassistenter (partsgemensamma statistiken från SKL och Kommunal 2019). Även om lärarassistenter inte är en ny yrkesgrupp har den det senaste året vuxit kraftigt och har sedan 2017 ökat med 40 procent.

Förra veckan presenterade regeringen en vårändringsbudget där den näst största nya satsningen går till att anställa fler lärarassistenter. Anslaget kommer utifrån tidigare vallöften från Socialdemokraterna och Liberalerna.

Vårändringsbudgeten innehåller ett riktat statsbidrag på 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen ska kunna anställa fler lärarassistenter. Regeringen beskriver att lärarassistenter behövs för att avlasta lärarna från arbetsuppgifter. Det vill säga mer tid för lärare att fokusera på deras kärnuppdrag; att undervisa.

Utifrån Kommunals perspektiv behövs lärarassistenter för att stödja både lärare och eleven – i och utanför klassrummet – och medverka till en god psykosocial arbetsmiljö för alla som vistas på skolan.

Satsningar på lärarassistenter måste innehålla satsningar på deras utbildning

Samtidigt som yrkesgruppen bli allt större finns ingen nationell strategi för vilken roll dessa lärarassistenter ska ha i skolan. Det behövs ett partsgemensamt arbete för att lärarassistenter ska komma till sin rätt och att trygga arbetsvillkor ska kunna säkerställas. Yrkesrollen behöver kopplas till utbildning för att lärarassistenter ska kunna följa, ingå och utveckla arbetslaget i skolan.

Med en tydlig yrkesroll och enhetlig utbildning för lärarassistenter kan yrkesgruppen bli en verklig avlastning för lärarna. Det är viktigt att motverka att lärare måste lägga tid på att handleda och instruera lärarassistenterna i vad de ska göra utan i stället möjliggöra lärarassistenters självständiga arbete och att de ska ingå i skolans arbetslag.

För att arbetssätten i arbetslaget ska utvecklas och måluppfyllelsen i skolan, på fritidshemmet, i förskolan och i särskolan ska säkerställas behöver alla yrkesgrupper tas tillvara och de måste kunna nå sin fulla potential. Det kräver inflytande, utbildning och kontinuerlig yrkesutveckling för de anställda.

I vårändringsbudgeten tillförs dock inga medel för att lärarassistenter ska få den utbildning de behöver för att utföra sitt arbete.  Enligt Kommunals egna beräkningar skulle de 475 miljoner kronor som regeringen avsätter för att anställa lärarassistenter istället kunna användas till att utbilda nästan 5 000 lärarassistenter.

Rätt utbildning för att arbeta som lärarassistent

I dag vet vi inte vilken utbildning de personer som är anställda som lärarassistenter har. I och med att det inte finns en nationell standard för utbildningen till exempelvis lärarassistenter eller elevassistenter blir den offentliga statistiken bristfällig.

En nyutbildad lärarassistent behöver idag argumentera för utbildningens längd och innehåll till varje arbetsgivare. Även om behoven hos huvudmännen till viss del kan skifta behövs en nationellt enhetlig utbildning för lärarassistenter. För att skapa en tydlig grundutbildning och säkerställa kompetens. Det betyder trygghet både för arbetsgivare – som kan vara trygga med vad en lärarassistentutbildning innehåller – och för den anställda – som blir anställningsbara i hela landet.

Lokala behov ska kunna tillvaratas med möjlighet till fördjupning och vidareutbildning. Utformningen av lärarassistenters arbete och arbetsuppgifter kan skilja sig mellan olika skolformer och skolor vilket bör bemötas av olika typer av vidareutbildningar för lärarassistenter efter grundutbildningen. Den typen av specialistutbildningar – exempelvis i funktionsvariationer, ledarskap, kommunikation, digitalisering eller språk – ska kunna läsas på yrkeshögskolan.

I dag har 20 folkhögskolor och tre yrkeshögskolor lärarassistentutbildning. Dess innehåll och längd skiljer sig åt mellan utbildningsanordnarna även om flera av folkhögskolorna genomför utbildningen på ett år med åtta veckors praktik.

I dagsläget ser inte Kommunal att barn- och fritidsprogrammet har det innehåll som krävs för att utbildningen ska motsvara lärarassistenters yrkesroll. Det krävs att det tas fram en särskild inriktning på barn- och fritidsprogrammet för lärarassistenter.

Ta lärarassistenter, elevassistenter, fritidsledare och barnskötare till vara

Kommunal organiserar inte bara lärarassistenter i skolan utan även elevassistenter, fritidsledare, barnskötare och andra yrkesgrupper med gymnasial yrkesutbildning som arbetar för att stödja elever och komplettera annan pedagogisk personal i skolan.

Det arbetar mer än 40 000 elevassistenter, lärarassistenter och fritidsledare i Sverige.

Det är inte bara lärarassistenterna som blivit betydligt fler det senaste året utan kategorin skolpersonal, annan, som bland annat innefattar resurspersonal, klassmorfar och kamratstödjare har ökat stort det senaste året. Idag finns det 5 968 anställda (partsgemensamma statistiken SKL och Kommunal 2019), vilket är en ökning med 1 287 anställda det senaste året.

Den största yrkesgruppen för medlemmar i Kommunal som arbetar i skolan är elevassistenter. De är knutna till en viss elev eller till en grupp elever. De elever som har assistent knuten till sig är oftast elever med fysiska funktionshinder, koncentrations- eller inlärningssvårigheter (Gadler 1997). Elevassistenterna kan vara ett fysiskt stöd för barn med rörelsehinder och fungera som pedagogiskt och socialt stöd. I en studie från 2007 (Nilholms m.fl) uppger 70 procent av skolorna att tillgången till en elevassistent i klassrummet är en vanlig eller ganska vanlig lösning.

Sedan 2007 finns en utbildningsplan samt flera nationella kursplaner för utbildningen till elevassistent utarbetad av Skolverket. Elevassistentutbildning är i dag inom barn- och fritidsprogrammet eller motsvarande kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Gadler (2011) menar att en större del av elevassistenterna nu har någon form av pedagogisk utbildning.

För att Sverige på kort tid ska få tillgång till fler yrkesgrupper med gymnasial yrkesutbildning behöver inte bara fler personer bli intresserade av dessa yrken utan även nuvarande anställda behöver tas till vara. Staten behöver ta ansvar för att det utbildas fler lärarassistenter och att elevassistenter, fritidsledare och att de inom ”skolpersonal, annan” får den utbildning de behöver för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt.

Alla som arbetar som lärarassistenter, elevassistenter, fritidsledare och barnskötare behöver ha rätt grundutbildning och tillgång till vidareutbildning. Det behövs satsningar med långsiktig finansiering för att kontinuitet och kvalitet i verksamheten ska säkerställas och att lärarassistenter – likt alla yrkesgrupper i skolan – ska ha tillsvidareanställning på heltid.

Regeringen behöver satsa på att utbilda fler innan de anställs. Då kan alla de anställda – samt eleverna – växa.

Källor:

Gadler, Ulla (1997). Elevassistent i skolan – är det elevens behov eller någon annans behov som avgör. Göteborg: SIH Läromedel.

Gadler, Ulla (2011). En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet.(Linnaeus University dissertations no.51). Växjö: Linnéuniversitetet.

Nilholm, Claes; Persson, Bengt; Hjerm, Mikael & Runesson, Susanne (2007) Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd- en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan i Jönköping.