Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Ojämställdheten består – en generations inträde på arbetsmarknaden
I förra veckan publicerade Länsstyrelsen i Stockholm rapporten ”Född 1985 – en generations inträde på arbetsmarknaden”. Rapporten visar hur gruppfaktorer så som kön, klass och utländsk bakgrund påverkar individers studieresultat, inträde på arbetsmarknaden, inkomstnivåer med mera. Återigen beläggs det faktum att kvinnor har en sämre inkomstutveckling än sina manliga jämlikar.
I förra veckan publicerade Länsstyrelsen i Stockholm rapporten ”Född 1985 – en generations inträde på arbetsmarknaden”. Rapporten kartlägger hur bakgrundsfaktorer – så som kön, klass, utländsk bakgrund med mera – samvarierar med hur väl individer etablerar sig på arbetsmarknaden. Den gör så genom att följa individer som är födda 1985 och bosatta i Stockholm 2000 och 2016, det vill säga under de år som unga människor tar steget in på arbetsmarknaden. Fördelen med ett sådant tillvägagångssätt är att vi kan jämföra individer för vilka förutsättningarna på arbetsmarknaden har varit likartade.
Det finns mycket matnyttigt i rapporten och för den intresserade går rapporten att läsa i sin helhet här. Utifrån Kommunals perspektiv är den del som studerar utvecklingen av kvinnor och mäns förvärvsinkomst speciellt intressant. Störst skillnad mellan könen hittar vi bland personer vars högsta utbildning är förgymnasial. Redan vid 31 års ålder var medianinkomsten för män mer än dubbelt så hög som för kvinnor, i reda pengar skilde så mycket som 162 000 kronor per år. Inkomstgapet mellan könen minskar sedan och är som minst för dem med en eftergymnasial utbildning längre än 3 år, då skiljer ”bara” 97 000 kronor per år.
Mönstret känns igen från tidigare forskning på området. Två orsaker till inkomstskillnaden mellan män och kvinnor är speciellt intressant att lyfta fram: (1) skillnader i familjeansvar och (2) kvinnor och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden.
Att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet är väl belagt inom forskningen. Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) har visat att det första barnet påverkar kvinnors inkomstutveckling relativt mäns negativt. När det första barnet fyllt femton år så har inkomstskillnaden mellan könen ökat med 32 procent. En viktig anledning till föräldraskapets negativa inverkan på inkomstutvecklingen för kvinnor är att de tar ut en större del av föräldraledigheten samt tar en större andel av VAB-dagarna, något som påverkar inkomstutvecklingen negativt.
Olika förutsättningar på arbetsmarknaden tenderar att förstärka trenden av kvinnors relativt sämre inkomstutveckling. Kvinnor jobbar i högre utsträckning inom offentlig sektor. Jobb som ofta är sämre betalda jämfört med likvärdiga arbeten inom den privata sektorn. Kvinnor jobbar också deltid i högre utsträckning än män, vilket både är en konsekvens av det större ansvaret för det obetalda hemarbetet men också möjliggör detsamma.
Arbetsmarknadens parter bär ett stort ansvar för att komma till rätta med inkomstskillnaden mellan könen. Det handlar dels om att rätta till den löneskillnad som finns mellan likvärdiga yrken inom offentlig och privat sektor. Ett steg i rätt riktning var den satsning på undersköterskor som gjordes inom ramen för förra avtalsrörelsen. En annan viktig pusselbit är det partsgemensamma arbetet mellan Kommunal och SKL som syftar till att göra heltid till norm inom Kommunals avtalsområde. Utöver att höja kvinnors förvärvsinkomst så skulle heltid som norm öka trycket på män att ta ett större ansvar för det obetalda hemarbetet.
Utredningsenheten
