Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Varför får vi egentligen det orange kuvertet?

När jag gick i gymnasiet jobbade jag extra som butiksbiträde. Då tyckte jag att det orange kuvertet var roligt att öppna. Jag tyckte att det var roligt att se hur min inkomst påverkade prognosen över min framtida pension. Jag hade nämligen hört att i det nya pensionssystemet skulle varje krona ha betydelse för pensionen. Den äldre generationen som fick ändrade spelregler mitt i livet tyckte inte att det nya pensionssystemet var lika roligt. De hade ju trott att deras pensioner skulle bygga på det gamla ATP-systemet. Men att livsinkomsten påverkar pensionens storlek har på senare tid visat sig vara en sanning med modifikation.

Fortsätt läsa

Idag när jag arbetar med pensionsfrågor ställer jag mig frågande till syftet med det orange kuvertet. Pensionsmyndighetens tanke är förstås att informera allmänheten om hur mycket de lyckats spara till sin allmänna pension. De vill dessutom få allmänheten att gå in på minpension.se och göra en egen prognos (prognosen är numera borttagen ur papperskuvertet). Men om det man har tjänat knappt har någon betydelse för vad man får i pension – varför ska man då göra en prognos?

Redan idag har sju av tio tidigare medlemmar i Kommunal garantipension[1] –och allt talar för att det kommer bli betydligt större andel i framtiden.

Att dagens pensionssystem bygger på livsinkomstprincipen är knappast längre sant. I alla fall inte om man talar om den allmänna pensionen. Detta har flera beräkningar visat. Pensionsmyndighetens egna beräkningar visade att det krävs 41 år med genomsnittsinkomst för att inte ha rätt till garantipension[2]. LO:s rapport Vad krävs för en hållbar pension visade att trots 45 års heltidsarbete får en kommunalarbetare en viss del garantipension.

Jag har varit i kontakt med Pensionsmyndigheten för att höra om de gjort några nya beräkningar på hur länge man måste jobba för att inte bli garantipensionär. Några sådana undersökningar har de inte gjort så jag fick göra en egen. Jag använde Pensionsmyndighetens egna verktyg Typfallsmodellen som finns på deras hemsida. För att en undersköterska som tjänar 25 000 kronor i månaden ska få en inkomstpension som är tillräckligt hög för att inte ha rätt till garantipension krävs över 50 års heltidsarbete[3]. Jobbar hen färre år kommer alltså en viss del av den allmänna pensionen att utgöras av en viss del garantipension. Alltså den del i den allmänna pension som är tänkt att utgöra ett grundskydd för dem som haft ingen eller mycket låg inkomst under arbetslivet. En majoritet av medlemmarna i Kommunal kommer alltså ha en så pass låg inkomstpension att de är berättigade till garantipension trots att de arbetat ett helt yrkesliv. Är det rimligt?

 

[1] Kommunal(2015), Pensionen – En kvinnofälla

[2] Pensionsmyndigheten (2014),Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom

[3] Egna beräkningar i Pensionsmyndighetens Typfallsmodell. Individ född 1990. Börjar jobba vid 19 år. Pensionering vid 70 år. Arbetar heltid och tjänar 25 000 kronor i månaden. Prognosstandard 2,1 före avgift om 0,4 procent. Ingen inflation eller tillväxt.