Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Satsa på äldreomsorgen och få ökad jämställdhet på köpet

Den svenska befolkningen blir allt äldre och får mer komplicerade omvårdnadsbehov. Samtidigt har andelen äldre över 80 år, som antingen får hemtjänst eller äldreboende, minskat från 62 procent 1980 till 37 procent. När kommun efter kommun väljer att spara in på hemtjänst och äldreboenden slår det framförallt mot anställda, omsorgstagare och anhöriga. Alla de här tre grupperna består till största delen av kvinnor. Det är tyvärr en del av förklaringen till att sektorn är så underfinansierad och negligerad. För att stressen, den strukturella lönediskrimineringen och bristen på inflytande över arbetstiden framförallt drabbar kvinnor.

Fortsätt läsa

Bland dem som får offentligt finansierad äldreomsorg är hela 70 procent kvinnor. Det är kvinnor som får dra det tyngsta lasset när gamla föräldrar eller makar inte får den hjälp de skulle behöva via offentligt finansierad äldreomsorg. Över 90 procent av alla undersköterskor och vårdbiträden som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor. Deras löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö påverkas direkt av hur mycket eller lite politikerna väljer att satsa på äldreomsorgen. De låga lönerna hör ihop med värdediskrimineringen av kvinnors arbete och den deltidsnorm som fortfarande härskar inom äldreomsorgen.

När arbetsgivare bara erbjuder arbete på deltid och visstidsanställningar istället för tillsvidareanställningar förstärker det ojämställdheten mellan könen, eftersom det leder till att kvinnor får bära en större del av det obetalda omsorgsarbetet om barn och gamla föräldrar. År 2017 var andelen deltidsanställda 72 procent hos privata utförare och 61 procent i kommunalt driven äldreomsorg. Andelen anställda som arbetar deltid för att de inte hittat eller fått en heltidsanställning är 45 procent i privat driven äldreomsorg. För kommunala utförare är samma siffra 30 procent.[1]

Förra veckan uppmärksammade SR Ekot Arbetsmiljöverkets inspektioner av äldreomsorgen. Hittills har inspektionerna visat på brister hos nära 90 procent av arbetsställena. Våra medlemmar har larmat om för låg bemanning under många år. Arbetsmiljöverkets inspektioner styrker medlemmarnas vittnesmål. Den orimligt höga arbetsbelastningen och minutstyrningen leder till branschens höga sjukskrivningstal. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet fungerar dåligt på många arbetsplatser.

Flera forskare och organisationer har belyst hur anhörigomsorgen har växt i Sverige under de senaste åren. Idag är det vanligare bland äldre med omsorgsbehov att få hjälp av sina barn och andra närstående utanför hushållet än av hemtjänsten. En tredjedel av den medelålders befolkningen i dagens Sverige ger anhörigomsorg till en äldre person minst en gång i månaden. Tre fjärdedelar av dessa hjälper en gammal förälder eller svärföräldrar som inte längre klarar sig på egen hand.[2]

Det är tydliga könsskillnader i vilka hjälpuppgifter som kvinnliga och manliga anhöriga omsorgsgivare utför. Hushållsarbete, tillsyn, personlig omsorg och medicinsk omsorg är vanligare bland kvinnor. Annan praktisk hjälp är vanligare bland män.[3]

Anhörigomsorgen är både ett jämställdhetsproblem och ett samhällsproblem, av flera anledningar. Till att börja med är den oftast ofrivillig. Äldre i Sverige önskar i första hand professionell omsorg av hemtjänsten, eller av en maka, make eller sambo om en sådan finns. Endast en av tio föredrar hjälp av sina barn eller andra närstående utanför hushållet med städning eller tvätt, om de inte längre klarar det själva. Ännu färre föredrar hjälp med mer intima uppgifter, som bad eller dusch, av sina barn eller andra närstående.[4]

Kvinnor med ansvar för anhörigomsorg rapporterar många negativa konsekvenser.[5] Majoriteten är fortfarande mitt i yrkeslivet och tvingas gå ner i arbetstid för att hand om sina sjuka föräldrar, därmed riskerar de förlorad arbetsinkomst och lägre livsinkomst. Enligt Nationellt kompetenscentrum för anhöriga utför anhörigvårdare obetalt arbete som motsvarar 181 miljarder kronor om året.[6] Dessutom gör stressen och otryggheten i omsorgsansvaret att de riskerar sin egen hälsa.[7]

Det är tydligt att äldreomsorgens underfinansiering slår allra hårdast mot kvinnor. Det här är oacceptabelt och det är ovärdigt ett feministiskt välfärdsland. Kvaliteten på vården och omsorgen står i direkt relation till hur äldreomsorgen finansieras, organiseras och bemannas. Rätt bemanning är grundläggande för en kvalitativ äldreomsorg. När personalen därtill är rätt utbildad, får en rimlig balans mellan krav och resurser, har en god arbetsmiljö och tillräckligt med tid hos omsorgstagarna, får de äldre en god kvalitet på sin vård och omsorg. Kommunal och våra medlemmar har lösningarna på hur vi skapar en bättre omsorg och vård av våra gamla – och får en ökad jämställdhet på köpet.

 

[1] Kommunal (2018), ”Så mycket bättre? 2018 En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg”, s. 15-16

[2] Petra Ulmanen (2018), ”Anhörigomsorg i stad och land”, s. 202.

[3] Petra Ulmanen (2018), ”Anhörigomsorg i stad och land”, s. 209.

[4] Marta Szebehely & Gun-Britt Trydegård (2007),”Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: Skilda villkor, skilda trender? Socialvetenskaplig tidskrift, 14(2-3), 197-219

Petra Ulmanen (2018), ”Anhörigomsorg i stad och land”, s. 202.

[5] Petra Ulmanen (2018), ”Anhörigomsorg i stad och land”, s. 219.

[6] Mari Huupponen, Kommunal, ”Anhörigvården ökar när samhället brister”, https://blogg.kommunal.se/utredare/2017/08/18/anhorigvarden-okar-nar-samhallet-brister/

[7] Szebehely, Ulmanen & Sand (2014), ”Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?”, Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1, Stockholms universitet.