Kommunals utredare

Vad innebär januariavtalet för medlemmarna i Kommunal?

Det tog 131 dagar för en regering att bildas och våra folkvalda att komma överens om den politik som nu kommer prägla allas vardag, jobb, fritid och livspussel. Under hela denna tid hade vi dagar, nätter, helger, jul och nyår då människor gått till jobbet precis som vanligt.

Med en ny regering äntligen på plats är det viktigt att analysera hur den politiska inriktningen kommer att påverka förutsättningarna för att medlemmarna i Kommunal i större utsträckning ska kunna utvecklas i sina yrken, ha en god löneutveckling och rätt lön, ha en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Att en ny regering har tillträtt gör också att vi till slut kan granska den sakpolitik som kommer ligga till grund för de kommande årens reformer, istället för det politiska spelet som sådant.  Det var därför med stort engagemang som Kommunals utredningsenhet tog sig an överenskommelsen för att diskutera och analysera vad dessa förslag innebär för medlemmarna.

Att det finns resurser till välfärden handlar inte bara om medlemmarnas vardag utan om alla medborgares tillgång till den samhällsservice som vi alla förväntar oss. Stefan Löfven sa själv i regeringsförklaringen den 21 januari 2019: ”Kanske blev det en stunds kamp i hallen om ytterkläderna innan alla kom iväg. Barn till förskola och skola. Vuxna till jobbet. Och de allra flesta är för upptagna för att lyssna till dagens regeringsförklaring. Det är vanligt folks slit som bygger Sverige”. Och vilka är det som arbetar inom förskolan? Vem kör bussen? Vem bemannar våra sjukhus och ålderdomshem när de flesta av oss sover? Eller far fram i en liten bil på isiga gator för att hjälpa någon inom hemtjänsten? Ja, det är inte den yrkesskickligheten som gynnas mest i den sakpolitiska överenskommelse på 73 punkter (januariavtalet) som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna tidigare i januari.

I regeringsförklaringen handlade merparten av talet om just de 73 punkterna. Citatet ovan är en av de exempel på där man faktiskt kunde ana att vi har en socialdemokratisk regering även om det fanns innehåll från både socialdemokraternas och miljöpartiets vallöften. Det var bra att Löfven bekräftade satsningar som kostnadsfria arbetskläder inom hemtjänsten. Han nämnde också att undersköterskornas yrkesroll ska förstärkas med legitimation eller skyddad yrkestitel, något som just nu är på utredning och därför glädjande att de nämns i regeringsförklaringen.

Men vad innebär då egentligen januariavtalet för medlemmarna i Kommunal? I PM:et ”Kommunals utredare kommenterar januariavtalet” går vi igenom detta punkt för punkt. Sammanfattningsvis handlar de områden som har allra störst bäring på medlemmarnas vardag, jobb och fritid om tre delar spridda över många punkter: resurserna till välfärden, fördelningspolitiken och anställningstryggheten.

I ett läge där det behöver anställas 135 000 fler i välfärden under kommande mandatperiod, behövs ekonomiska satsningar. Visserligen har statsminister Löfven aviserat ytterligare 5 miljarder kronor årligen till kommuner och landsting men många punkter i Januariavtalet är center- och liberalpolitik som handlar om sänkta arbetsgivaravgifter, slopad värnskatt och utökat RUT. Allt detta utöver M/KD-budgetens 20 miljarder kronor i skattesänkningar. Hur ska man i kommande budgetar få resurserna att räcka till fler kollegor med rätt utbildning inom välfärden? Överenskommelsen prioriterar dessutom skattesänkningar för de med högst inkomster.  Tobias Baudin konstaterar: ”Fördelningspolitiskt är denna överenskommelse närmast en katastrof”.  Jag kan inte annat än att instämma.

Vidare handlar det om försämrad anställningstrygghet som inte bara riskerar att ge oss en stor grupp med otrygga anställningar, genom markant utökade undantag från turordningsreglerna i LAS, utan också en rubbning i maktbalansen på arbetsmarknaden.  Enligt uppgifter från SCB och Kommunals medlemsregister finns ca: 28 000 medlemmar i företag med färre än 50 anställda som skulle få en markant försämrad anställningstrygghet. Det är dessutom i de mindre företagen oorganiseringen är som störst och där villkoren i övrigt är som mest skakiga. Man öppnar också upp för att etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa ska utvidgas till företag utan kollektivavtal.

Men, finns det inget bra i avtalet ur Kommunals perspektiv kanske du nu undrar? Svaret är att det gör det visst. Vi har en regering. Och den regeringen bygger sin politik på demokratiska värden, utan inflytande från Sverigedemokraterna. Det trumfar allt annat. Sakpolitiskt är det bra att man lyfter lärarassistentens roll i skolan och resurser till att anställa fler. Vi får en familjevecka. Satsningar görs på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskola. Höjda pensioner. Bättre villkor till personalen i sjukvården och arbetskläder till anställda i äldreomsorgen. Men vi vill mer!

Tyvärr tippar vågskålen över för en politik som kommer göra Kommunals väg mot goda anställningsvillkor, rätt lön och bra arbetsmiljö, mycket längre.

För den som vill veta mer rekommenderar jag PM:et ”Kommunals utredare kommenterar januariavtalet” där vi kommenterar punkt för punkt.

fredag 25 januari 2019

Av Lisa Bondesson

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmarknad, Löner, Pensioner, Skatter, Socialförsäkringar, Utbildningspolitik, Välfärd, Vinster i välfärden

TAGGAR: Januariavtalet, Kommunal, Lisa Bondesson