Kommunals utredare

Budgivning pågår – om välfärdstjänstearbetares arbetsmiljö efter valet

Skattepolitiken har en avgörande betydelse för finansieringen av verksamheterna, där undersköterskor, barnskötare, bussförare, städare, m.fl. arbetar. Konsekvenserna av underfinansierade budgetar inom dessa verksamheter är stora och negativa både för anställda och för servicetagare. Den utbredda arbetsmiljörelaterade ohälsan i vård, omsorg och skola är den mest uppmärksammade konsekvensen.

Budgivningen är hett på ”röstmarknaden”. Partier vill ha uppmärksamhet av alla grupper. Men vissa partier tänker på vissa grupper under tvång, uppväckta av skavande opinionssiffror. De ger löften, som de aldrig i ett normalt tillstånd kan infria. I det normala tillståndet, som är vardagen efter valet, styr ideologiska principer i hur resurser fördelas, till vilka grupper och verksamheter och varför? Den mest centrala valfrågan är just resursfördelning och välfärdspolitik, som i sin tur har direkt samband med skattepolitik. Alldeles för ofta förenklas detta dock grovt i debatten och förminskas till ”bidragspolitik”.

Skattepolitiken har en avgörande betydelse för finansieringen av verksamheterna, där undersköterskor, barnskötare, bussförare, städare, m.fl. arbetar. Konsekvenserna av underfinansierade budgetar inom dessa verksamheter är stora och negativa både för anställda och för servicetagare. Den utbredda arbetsmiljörelaterade ohälsan i vård, omsorg och skola är den mest uppmärksammade konsekvensen.

Trots kunskap om bland annat ökat behov av mer och bättre äldreomsorg, genomfördes omfattande skattesänkningar under perioden 2006-2014, vilket innebar minskade resurser till välfärdspolitiken. Tillsammans med New Public Management i styrningen kom detta att bidra till en bemanning i obalans. Balans kräver att bemanningen är anpassad efter de ökade behoven, i termer av både antal och kvalifikation. Försök att lösa bemanningsbehoven genom rationaliseringar ledde till att delade turer och minutscheman blev allt vanligare, vilket i sin tur bidrog till försämringar i arbetsmiljön. Samvetsstress, ångest och utmattningssyndrom blev vanligare symptom. Kronisk värk i muskler och leder till följd av belastningsskador och förslitningar är på en oförändrat hög nivå. Fallolyckor har blivit vanligare i vård och omsorg. Många anställda har inte en chef att vända sig till vid behov.

Kommunal har drivit arbetsmiljöfrågorna och tillsammans med andra fack fått vissa åtgärder komma till stånd under de senaste tre åren: Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, som tillkommit 2015 är en grund för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kvinnodominerade branscher. Överenskommelser mellan parterna är en annan åtgärd som uppnåtts under 2016 för att förebygga risker och för att förbättra den arbetsrelaterade hälsan. Arbetsmiljöverket har ökat insynen på arbetsplatser inom kvinnodominerade branscher och en myndighet som ska verka för ökad arbetslivsforskning har tillkommit, vilket har relevans för utvecklingen av arbetsmiljöarbetet i takt med förändringar på arbetsmarknaden.

Men en bemanning i balans och ett friskare arbetsliv kräver att resurserna till välfärden ökar i motsvarande grad av behovsökningen. Det kräver också att varje krona går till verksamheterna.

Skattesänkning efter valet rimmar illa med en bemanning i balans och en god arbetsmiljö i den kvinnodominerade välfärdstjänstesektorn.

fredag 7 september 2018

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmiljö, arbetsmiljöHälsa, Förskola, Hälsa, Hemtjänst, Hemtjänst, Jämställdhet, Kollektivtrafik