Kommunals utredare

Slopa minuträkningen, dags att lita på hemtjänstpersonalen

Igår överlämnade Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande ”Med tillit växer handlingsutrymmet – Tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn” till regeringen. Utredningen presenterade många inspirerande idéer men nu är det upp till arbetsmarknadens parter och varje enskild verksamhet att forma styrningsmodeller som passar verksamheten bäst utifrån sina särskilda förutsättningar och behov.

Fortsätt läsa

Tillitsdelegationen har valt att fokusera särskilt på mötet med medborgaren och på handlingsutrymmet för personalen i detta möte utifrån tanken att det är då kvaliteten skapas. Delegationen har valt att definiera den tillitsbaserade styrningen som “styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet.” Styrningen bör formas så att den inte innebär mer detaljstyrning än vad nöden kräver. Dessutom är det oftast inte effektivt att lägga alltför stort fokus på den formella styrningen. Kultur, värdegrund, ledarskap och medledarskap bör enligt tillitsdelegationen få en betydligt mer framskjuten roll samtidigt som styrningen via  “pinnar”, dvs. detaljerad marknadsstyrning (New Public Management), bör försvinna.

Vad betyder tillitsbaserad styrning för Kommunals medlemmar? Marknadisering och byråkratisering är två parallella trender som har haft stor betydelse för hur Kommunals medlemmars vardag ser ut under de senaste åren. Båda dessa har bidragit till ökade krav på formalisering, mätning och dokumentation. De har lett till mer administration, i regel på bekostnad av handlingsutrymmet i mötet mellan, till exempel, en undersköterska och brukare i hemtjänsten. Vård- och omsorgspersonal, som bland annat innefattar personal inom hemtjänsten, både vårdbiträden och undersköterskor, var under 2014 sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som genomsnittet på arbetsmarknaden.

En god arbetsmiljö för de anställda är en förutsättning för att kunna minska sjukskrivningarna och för att kunna attrahera fler medarbetare till branscher som idag har en enorm brist på utbildad personal.

Marta Szebehely, Anneli Stranz och Rebecka Strandell har forskat om arbetsmiljön i hemtjänsten. Enligt deras forskning har andelen hemtjänstanställda som svarar “Ja” på frågan ”Kan du påverka hur ditt dagliga arbete ska läggas upp?” minskat från 39 procent (år 2005) till 16 procent (2015). Det här är en konsekvens av allt mer detaljerade biståndsbeslut och minutstyrning. Mer detaljstyrning leder till mindre flexibilitet och mindre inflytande för både personal och äldre. Ju mindre handlingsutrymme, desto fler vill sluta arbeta inom hemtjänsten. Antal äldre som man hjälper per dag i hemtjänsten har ökat från i genomsnitt 8,6 år 2005 till 11,8 brukare per dag (vardag, dagtid) år 2015. Medlemmar i Kommunal måste helt enkelt springa fortare. Detta är delvis en följd av minskat antal äldreboenden. Ju fler hjälptagare, desto fler vill sluta arbeta inom hemtjänsten.

I samband med utredningens slutbetänkande publicerades en forskningsantologi, där Magdalena Elmersjö och Elisabeth Sundin, från Södertörns högskola respektive Linköpings universitet, har studerat hemtjänsten i Sundsvalls kommun. I denna kommun har hemtjänsten sedan år 2012 varit organiserad utifrån ”Skönsmomodellen”. Avsikten med det förändringsarbete som påbörjades var att se över brister inom hemtjänsten: bristande kvalitet och  arbetsmiljö och ekonomiskt underskott. Det var svårt att rekrytera utbildad personal. Efter att ha organiserat om sig fick brukarna en högre personalkontinuitet och det blev lägre kostnader i och med att sjuktalet gick ned bland personalen och att larmen minskade. Dessutom visade kommunens egna undersökningar att medborgarna upplevde omsorgen som bättre. En förändring mot tidigare New Public Management-inspirerade styrformer är att cheferna lämnar över en del av ansvar och befogenheter till medarbetarna, men finns ändå med som stöd när det behövs. 2015 skrev Kommunal en rapport om Skönsmons framgångsexempel. Inom hemtjänsten kan den tillitsbaserade styrningen leda till att omsorgspersonalen får ett ökat handlingsutrymme för att använda sin fulla kompetens och mer tid för att göra ett bra jobb utan att bränna ut sig.

Precis som Tillitsdelegationen skriver är ökad tillit och handlingsutrymme för anställda inom arbetslivet helt nödvändigt. Vi lever i ett kunskapssamhälle där utbildningsnivån är högre än någonsin och människor är vana vid att självständigt lösa problem. Välfärdens medarbetare måste i högre grad få påverka hur omsorgen utförs. Enligt forskning är förutsättningar för en god omsorg att det finns tid, kontinuitet, handlingsutrymme och stöd. Genom att minska detaljstyrningen, tidspressen och antalet hjälptagare, och genom att öka handlingsutrymme och stödet från chefen och kollegor, kan vi skapa förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö där sjukfrånvaron kan hållas ned.

I tillitsstyrningens sanna anda vill delegationen inte detaljstyra hur införandet av en mer tillitsbaserad styrning ska gå till. Jag hoppas att det finns modiga kommuner och arbetsplatser runtom i Sverige som ser värdet i att skapa hälsosamma arbetsplatser som ger handlingsutrymme för de anställda och brukarna. På seminariet som Tillitsdelegationen arrangerade föreslog Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers att kollektivavtalsförhandlingar skulle kunna vara ett sätt att introducera en mer tillitsbaserad styrning vilket är en intressant tanke.

Tillitsdelegationens syfte är att ge idéer och inspiration till hur en mer tillitsbaserad styrning skulle kunna användas lokalt, men varje kommun och enhet måste utgå från sina förutsättningar och behov. Vi på Kommunal är gärna med i att forma framtidens styrning.