Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Löneglidning är inget alternativ

I veckan släppte LO-ekonomerna sin konjunkturrapport ”Ekonomiska utsikter”.  LO-ekonomerna tecknar en ljus bild av det ekonomiska läget. De skriver själva i rapporten: ”God tillväxt i omvärlden i kombination med en...

Fortsätt läsa

I veckan släppte LO-ekonomerna sin konjunkturrapport ”Ekonomiska utsikter”.  LO-ekonomerna tecknar en ljus bild av det ekonomiska läget. De skriver själva i rapporten: ”God tillväxt i omvärlden i kombination med en expansiv finans- och penningpolitik ger Sverige närmare tre procents tillväxt under år 2018. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och väntas nästa år uppgå till 5,7 procent.” Den går alltså fortfarande bra för svensk ekonomi.

Ett extra intressant kapitel i rapporten handlar om löneutvecklingen. Vi har sett hur löneökningstakten har minskat efter finanskrisen 2008 och de förklaringarna LO-ekonomerna lyfter fram i rapporten är: lediga resurser på arbetsmarknaden, lägre produktivitet, låga inflationsförväntningar, internationell lönekonkurrens och svagare fackföreningar. Det var dock inte det som fångade min uppmärksamhet, det jag fastnade för var att LO-ekonomerna förutsäger ”att löneglidningen kommer att öka framöver”. Deras prognos är en löneglidningen under 2017 och 2018 stiger jämfört med 2015 och 2016 och hamnar på 0,5 procentenheter och att den för 2019 stiger ytterligare något till 0,6 procentenheter.

I en intervju i Arbetet i samband med rapportsläppet säger LO-ekonomen Sebastian de Toro att han definitivt tror att anställda får högre reallöner under avtalsperioden 2017-2020 ”Men det vill till att löneglidningen tar fart. Om inte det sker – och om produktiviteten ökar – så måste de centrala avtalen innehålla högre löneökningar framöver”.

Uttalandet om att högre löneökningar i de centrala avtalen måste till om det inte sker en löneglidning känns mycket besynnerligt. Inom flertalet av Kommunals avtalsområden, där majoriteten är kvinnor, förekommer nästan ingen löneglidning alls och det är inte ovanligt med negativ löneglidning. Den av LO-ekonomerna förutspådda ökning av löneglidning, som då sker i de mansdominerade sektorerna, kommer innebära att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar. Att då framställa löneglidning som ett alternativ till de centralt avtalade löneökningarna blir ju som att säga att det viktiga är att männen får sina rättmätiga löneökningar medan det inte är så viktigt att kvinnorna får det. Dessutom innebär LO-ekonomernas förutsägelse att det blir svårt, för att inte säga omöjligt, för LO att ens nå sitt försiktiga mål om att värdediskrimineringen bland arbetare ska ”ha minskat på sådant sätt att löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras med 6 procentenheter” senast 2028.

Jag vill gärna förtydliga att löneglidning som uppstår på grund av till exempel kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter givetvis är positivt, men löneglidning kan aldrig vara ett alternativ till centralt avtalade löneökningar.