Försörjning och frigörelse: nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Sett till hela arbetsmarknaden har Sverige nu den högsta uppmätta sysselsättningsgraden sedan 2005, bland såväl inrikes födda som utrikes födda. I sin prognos för arbetsmarknaden 2017-2019 skriver Arbetsförmedlingen att utrikesfödda kommer stå för över 80 procent av sysselsättningsökningen i Sverige under de närmaste åren.

Sverige har den högsta andelen kvinnor som förvärvsarbetar inom hela EU, mycket tack vare att vi har en barnomsorg i världsklass. Idag är 8 av 10 inrikes födda kvinnor sysselsatta. Men bland utrikes födda kvinnor är sysselsättningen lägre. Andelen sysselsatta ligger endast på 63 procent bland utrikes födda kvinnor i Sverige, vilket är strax under snittet för EU.

Ett arbete med egen lön ger kvinnor ökad frihet och självständighet. Bland det viktigaste vi kan göra för att öka jämställdheten är därför att skapa en jämlik och långsiktig etablering på arbetsmarknaden för alla, även för utrikes födda kvinnor.

Etablering inom äldreomsorgen

Redan 2012 var i snitt var fjärde Kommunalmedlem som arbetar inom äldreomsorgen född utomlands. I Stockholms län var hälften utrikes födda. Drygt sju av tio Kommunalmedlemmar inom äldreomsorgen som är födda utomlands har en utbildning för att jobba inom omsorgen, jämfört med åtta av tio svenskfödda.*

Dessvärre är otrygga anställningar utbredda inom äldreomsorgen och relativt mer vanliga bland utrikes födda. År 2012 hade 29 procent av de utlands födda och 19 procent av de inrikes födda en otrygg anställningsform. Bland Kommunals medlemmar med omsorgsutbildning var det dubbelt så vanligt med otrygga anställningar bland utlandsfödda, jämfört med inrikes födda.*

Stora rekryteringsbehov

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) släppte nyligen rekryteringsrapporten Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Den beskriver de enorma demografiska utmaningar Sverige står inför, då antalet äldre och barn ökar väldigt mycket mer än personer i arbetsför ålder. Gruppen mellan 80-84 år beräknas till exempel öka med hela 40 procent fram till år 2026, samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder ökar med endast sex procent.

Äldreomsorgen har redan idag stora problem att hitta yrkesutbildad personal. Och som Kommunal visar i en ny rapport vill dessutom fler än var fjärde medlem inom äldreomsorgen sluta inom tre år.

Under de närmaste åtta åren går runt 300 000 medarbetare inom välfärdsyrkena i pension. SKL beräknar att en halv miljon kollegor behöver rekryteras till kommuner, landsting och regioner fram till år 2026. Hur ska den här matematiken gå ihop? En av nio strategier som SKL presenterar för att möta den demografiska utmaningen handlar om att bredda rekryteringen och tillvarata kompetensen hos nyanlända.

Det står klart att äldreomsorgen är beroende av utrikes födda för att kunna fortsätta erbjuda en trygg, kvalitativ vård och omsorg till alla äldre inom de närmaste decennierna. Men hur får vi fler utrikes födda kvinnor att snabbt etableras på arbetsmarknaden, med rätt yrkesutbildning och med trygga heltidsanställningar? De här utmaningarna kommer att hålla regering, arbetsgivare och fackförbund sysselsatta under en lång tid framöver.

*Statistiken från medlemsundersökningen 2012 kommer från rapporten ”Mångfald i äldreomsorgen – Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal” (Yeshiwork Wondmeneh, Kommunal, 2013)

lördag 3 mars 2018

Av Maria Ahlsten

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadens parter, Hemtjänst, Jämställdhet, Okategoriserade, Välfärd

TAGGAR: äldreomsorg, arbetsmarknad, etablering, Integration, jämställdhet, rekryteringsbehov

Kommunals utredare