Personal som stannar

Viljan att stanna i yrket ökar med ökat inflytande och ökat handlingsutrymme, med förbättrade möjligheter till utveckling i yrkesrollen och med större utrymme för återhämtning samt med bättre socialt stöd, där stöd av chef är viktigt. Dessa är faktorer som bidrar till större arbetsglädje och bättre motivation samt till ett friskare arbetsliv. Då stannar personal och Sverige säkerställer en av välfärdens viktigaste verksamheter, äldreomsorgen.

Det har gått mer än ett sekel sedan de brittiska suffragetterna tog till radikala aktioner för kvinnors rösträtt. De har betalat med liv och ”socialt anseende” och tagit ledande plats bland pionjärer i världen, som invigt den långa resan mot jämställdhet mellan kvinnor och män, som än inte är uppnådd. Men segrar har vunnits på vägen.

Kvinnors ökade deltagande i det betalda arbetet är en av jämställdhetens stora segrar; det betalda arbetet är grunden till självförsörjning, som i sin tur är en viktig nyckel till frihet. Samtidigt verkar kampen för goda villkor i kvinnokodat arbete kräva längre tid och större tålamod. Särskilt långdragen har varit kampen för erkännande om behovet att förbättra arbetsmiljön i vård- och omsorgsarbetet, där dåliga organisatoriska villkor skapar ohälsa. Förklaringar till ohälsa och hög sjukfrånvaro bland kvinnor brukar man istället leta hos kvinnan själv som individ.

Dock har under de senare åren vunnits en del insikter. Som ett viktigt exempel vill jag nämna dokumentet ”En vitbok om kvinnors arbetsmiljö”, där Arbetsmiljöverket, utifrån flera studier som bidragit till en klarare bild, lyfter genusmönster som en orsak till relativa skillnader i arbetsrelaterad ohälsa mellan kvinnor och män. Också föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö måste räknas bland framgångarna.

Ingen framgång är för liten för att lyftas i denna långdragna kamp för en jämställd arbetsmiljö, där fortsatt framgång kräver en kontinuerlig belysning av rådande förhållanden och en trägen påminnelse om konsekvenserna.

Rapporten personal som stannar, som publicerades idag, belyser hur medlemmar i Kommunal upplever sin situation i arbetet. Stressen som en konsekvens av höga krav och begränsade resurser i arbetet leder till att mer än en fjärdedel av äldreomsorgsarbetarna, 27 procent, vill lämna yrket om tre år. Andelen är högre i de yngsta åldersgrupperna och bland de som har treårig yrkesgymnasial utbildning i vård- och omsorgsämnet. Detta är bekymmersamt med tanke på svårigheten att bemanna äldreomsorgen, som kommer att förvärras på sikt.

Samtidigt är detta ett välkänt problem som inte är omöjligt att lösa. Viljan att stanna i yrket ökar med ökat inflytande och ökat handlingsutrymme, med förbättrade möjligheter till utveckling i yrkesrollen och med större utrymme för återhämtning samt med bättre socialt stöd, där stöd av chef är särskilt viktigt. Dessa är faktorer som bidrar till större arbetsglädje och bättre motivation samt till ett friskare arbetsliv. Då stannar personal och Sverige säkerställer en av välfärdens viktigaste verksamheter, äldreomsorgen.

Men detta förutsätter att arbetsgivare och beslutsfattare tar de snabbare steg som krävs för att uppnå en jämställd arbetsmiljö och jämställda villkor i arbetet.

torsdag 1 mars 2018

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmiljö, arbetsmiljöHälsa, Jämställdhet, Undersköterskelegitimation, Välfärd

Kommunals utredare