Igår kom den efterlängtade rekryteringsprognosen

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade igår en ny rekryteringsprognos som sträcker sig fram till 2026. Deras grundscenario resulterar i ett årligt rekryteringsbehov om närmare 51 000 anställda i välfärdstjänsterna. Det här inlägget handlar om huruvida utbildningssystemet matchar rekryteringsbehovet av nyutbildade undersköterskor.

För Sveriges största yrkesgrupp undersköterska räknar SKL med att den demografiska utvecklingen i kombination med pensionsavgångar kommer att leda till ett rekryteringbehov om drygt 94 000 anställda, vilket motsvarar ett årligt rekryteringsbehov på 9 400 anställda.

Ur ett utbildningspolitiskt perspektiv är det här en stor utmaning, och det är ingen nyhet. Vi vet att alltför få ungdomar studerar vid det gymnasiala vård- och omsorgsprogrammet, vilket har lett till omfattande statliga och kommunala investeringar på kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning. Kommunal tycker att dessa satsningar är bra. Ett stort dilemma är dock att alltför få av de vuxenstuderande läser en kurskombination som motsvarar det gymnasiala yrkesprogrammet.

Bristen på yrkesutbildade undersköterskor är allvarlig. Våren 2015 avslutade ungefär 2 500 elever gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Men eftersom nära 30 procent kommer att studera vidare på högskolan blir den totala utbildningsvolymen cirka 1 800 undersköterskor. Samma år avslutade cirka 10 500 elever yrkesinriktade vård- och omsorgskurser vid den kommunala vuxenutbildningen. Av dem var det dock bara 2 150 elever som avslutade en kurskombination som motsvarade yrkesprogrammet på gymnasiet (minst 1 300 poäng), vilket den statliga utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer visade. Under 2015 uppgick därmed det totala antalet nyutbildade undersköterskor till cirka 4 000 personer. Utifrån det framtida behovet på arbetsmarknaden levererade utbildningssystemet ett underskott på över 5 000 undersköterskor. Mycket är på gång men det finns ännu mer kvar att göra.

I rapporten Rätt utbildning lyfter Kommunal fram sju strategier för yrkes- och löneutveckling. Där ingår både krav på staten att förändra gymnasieutbildningarna så att de ger både generell och yrkesspecifik kunskap samt att permanenta den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen. Men också krav på arbetsgivarna om att medlemmarna ska få möjlighet till kontinuerlig yrkesutveckling som skapar attraktiva arbetsgivare, högre yrkesstatus och friska arbetsplatser.

Den tidigare nämnda statliga utredningen beräknade det årliga utbildningsbehovet till 16000 elever, vilket är betydligt fler än i dagens rekryteringsprognos. Vem som har rätt får framtiden utvisa. Ett är dock säkert, det räcker inte med att vänta och se hur det går.

tisdag 6 februari 2018

Av Anna Spånt Enbuske

KATEGORIER: Arbetsmarknad, Utbildningspolitik, Utbildningspolitik

Kommunals utredare