Låg- och medelinkomsttagare de stora vinnarna i budgeten

I går släppte SCB rapporten Effekter för hushållens ekonomi i statens budget 2018. Cirka 70 procent av befolkningen kommer att påverkas av budget. Sammantaget så kommer den disponibla inkomsten öka med 0,5 procent som ett konsekvens av budget, de stora vinnarna är dock individer med låga och medelhöga inkomster.

I går släppte SCB sin rapport Effekter för hushållens ekonomi i statens budget 2018. Rapporten visar att den totala effekten av budgeten på hushållens ekonomi har en tydlig omfördelningspolitisk karaktär. Den ekonomiska standarden förbättras för mellan 80 till 87 procent av invånarna med låga eller medelhöga inkomster. Bara för en för en liten del, cirka 1 procent, försämras den disponibla inkomsten, vilket framförallt drabbar höginkomsttagare i åldrarna 45 till 74 år.

Att budgeten är progressiv framgår tydligt av de beräkningar som SCB har gjort för respektive inkomstgrupp i befolkningen. Figur 1 visar den procentuella förändringen i den disponibla inkomsten för respektive inkomstgrupp, där ”Decil 1” är de som har den lägsta disponibla inkomsten och ”Decil 10” är individer med den högsta ekonomiska standarden. Att de högsta staplarna är samlade till vänster i diagramet illustrerar att låg och medelinkomsttagare är budgetens stora vinnare.

Figur 1: Procentuell förändring i disponibel inkomst för respektive inkomstgrupp

En viss utjämning mellan män och kvinnor har också skett. Kvinnor ser sin ekonomiska standard förbättras med i genomsnitt 0,5 procent medan mäns genomsnittliga ekonomiska standard ökar med 0,4 procent.

Utfallet från budgeten är ett resultat av många olika reformer, det är dock värt att titta lite extra på tre grupper och hur de påverkas av budgeten. Sänkt skatt för pensionärer är den reform som får det totalt sett största utslaget på människors disponibla inkomst, i genomsnitt kommer den disponibla inkomsten för pensionärer att öka med cirka 2 900 kronor per år. Skatten berör personer som är 65 år eller äldre, det vill säga 1,8 miljoner invånare. Att skatten sänks genom att grundavdraget höjs gör att det framförallt är personer med låga respektive medelhöga pensioner som berörs. Bostadtillägget höjs också för personer med ålderspension. Även om bara 1,1 procent av befolkningen berörs av åtgärden så är det den reform som har den enskilt största påverkan på individens disponibla inkomst. Reformen motsvarar i genomsnitt drygt 4 000 kronor mer i plånboken per år för denna grupp.

Barnfamiljer är också stora vinnare i 2018 års budget. Höjningen av barnbidraget från dagens nivå på 1 050 kronor till 1 250 kronor i månaden är den reform i budgeten som berör flest hushåll. Totalt så är det cirka 40 procent av befolkningen som får ta del av reformen. Höjningen av barnbidraget kommer individer från alla samhällsklasser till del, dock så berörs något fler i de lägre inkomstskikten eftersom höginkomsttagare i genomsnitt är äldre och inte har barn.

Den tredje gruppen är personer med sjuk-/aktivitetsersättning. Den enskilt viktigaste reformen för den här gruppen är den skattereduktion som införs. Totalt omfattas cirka 404 000 personer av reformen, för vilka den disponibla inkomsten förväntas öka med i genomsnitt 1 200 kronor per år. Framförallt är det personer i de lägre inkomstskikten som berörs av reformen, cirka 36 procent av de som får ta del av skattereformen befinner sig i decil 1 eller 2. Utöver skattesänkningen så höjs också sjuk- och aktivitetsersättningen samt bostadstillägget för personer med sjuk och aktivitetsersättning. För de som berörs innebär det en förbättring av den ekonomiska standarden med i genomsnitt 1 000 respektive 2 900 kronor per år.

Ojämlikheten har ökat kraftig under en lång tid och Sverige är det land i västvärlden där den har ökat snabbast. En sådan utveckling riskerar att dra isär landet, minska tilltron mellan olika samhällsklasser, och i sin förlängning undergräva förtroendet för välfärdsstaten. Budgeten för 2018 är ett viktigt steg i att bryta den utvecklingen. Fler satsningar på framförallt välfärden måste dock till. De kommande åren står kommunerna och landstingen inför enorma rekryteringsbehov för att kunna möta den demografiska utvecklingen med en allt större andel äldre i befolkningen. För att lyckas med den omställningen måste mer resurser skjutas till.

torsdag 1 februari 2018

Av Ludvig Lundstedt

KATEGORIER: Ekonomisk politik, Jämlikhet, Okategoriserade, Pensioner, Skatter, Välfärd

Kommunals utredare