Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Nekad sjukpenning drabbar Kommunals kvinnor
Socialminister Annika Strandhäll har lanserat ett välkommet åtgärdsprogram för att stärka samverkan mellan myndigheter och hälso- och sjukvården rörande sjukskrivna. Kritiken har varit stor som följd av att många sjukintyg, särskilt för psykiatriska diagnoser, överprövas eller avslås av Försäkringskassan. Debatten saknar dock ett jämställdhetsperspektiv.
De psykiatriska diagnosbilderna, framförallt kopplat till stress, är vanligast förekommande bland kvinnor. Särskilt drabbade är kvinnor i kontaktyrken – inte minst barnskötare och undersköterskor. Fyra av de fem yrkesgrupper som toppar statistiken för sjukskrivning till följd av stress återfinns i välfärden. För lite tid och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt leder till stressrelaterade sjukdomar som får allvarliga följder för hälsan.
Som situationen är nu blir alltså välfärdens kvinnor dubbelbestraffade när de samtidigt som de blir sjuka av stress inte erkänns som sjuka på riktigt.
I måndagens Kropp och själ diskuterades Försäkringskassans avslag och krav på kompletteringar rörande psykiatriska diagnoser. Pathric Hägglund från Riksrevisionen lyfte att Sverige i jämförelse med många andra länder har väldigt höga sjukskrivningstal och att sjukskrivningstalen varierar på ett sätt som inte överensstämmer med befolkningens allmänna hälsotillstånd, vilket visar på en godtycklig praxis som kan rättfärdiga Försäkringskassans hårdare linje.
Sjukskrivningstalen är en av flera indikatorer på befolkningens hälsa, men de kan också återspegla politiska beslut. Som ett exempel ledde alliansregeringens bortre tidsgräns, som innebar att en inte kunde beviljas sjukpenning efter 2,5 år som sjukskriven, till att 95 000 personer utförsäkrades 2008-2016. Minskningen var varken ett tecken på en förändring i befolkningens hälsotillstånd eller på att läkare gjort annorlunda bedömningar – den var en politisk konstruktion.
En annan aspekt av Sveriges jämförelsevis höga sjukskrivningstal är att vi har en hög förvärvsfrekvens bland kvinnor – men fortfarande en mycket ojämställd arbetsmarknad. Det faktum att de stressrelaterade sjukskrivningarna ökar mest bland kvinnor i 30-39 års ålder visar även att ojämställdheten i familjelivet har stor betydelse. I andra länder där kvinnors förvärvsfrekvens är lägre är också kvinnors stress och sjukdomar mindre synliga i statistiken.
Antal startade sjukfall* i olika diagnoser
*sjukfall som överstiger 14 dagar
De psykiatriska diagnoserna har ökat mest de senaste åren, särskilt för kvinnor. Källa: Försäkringskassan
Kvinnors sjukskrivningstal kan alltså ses som en något paradoxal återspegling av att Sverige å ena sidan kommit långt vad gäller jämställdhet eftersom sjukfrånvaron blir märkbar, men samtidigt har mycket kvar att göra vad gäller att skapa jämställda och hälsosamma förutsättningar oavsett kön och yrke. Trenden måste vändas – inte genom politiska konstruktioner – utan genom riktiga satsningar på välfärden som stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Utredningsenheten
