Kommunals utredare

Missvisande om etableringsjobben

Att förslaget om etableringsjobb skulle handla om att sänka ingångslönerna på svensk arbetsmarknad är missvisande. Förslaget syftar till att ge människor som står lång ifrån arbetsmarknaden en möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad.

Fortsätt läsa

Sven-Olov Daunfeldt och Hans Seerar Westerberg skriver på SvD-debatt om förslaget till etableringsjobb som arbetsmarknadens parter har utarbetat och lämnat över till regeringen för diskussion. De slår fast att etableringsjobben är en viktig reform som har ”stor potential att faktiskt lyckas med att bryta det omfattande utanförskapet bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden.” Så långt allt väl.

Artikelförfattarna riktar dock in sig på en specifik del av etableringsjobben: sänkta kostnader för arbetsgivaren att anställa. Hur väl förslaget om etableringsjobb faller ut är enligt dem en konsekvens av hur stor lönesubventionen för arbetsgivaren blir. Ett sådant resonemang ger en missvisande bild av hur förslaget med etableringsjobb är uppbyggt och riskerar framför allt att ge en missvisande bild av hur svensk arbetsmarknad fungerar.

Enkelt uttryckt så innebär förslaget om etableringsjobb att arbetsgivaren får en reducerad kostnad för att anställa en individ som står lång ifrån arbetsmarknaden. Individen kompenseras dock för detta lönebortfall genom ett bidrag från staten som lyfter den samlade inkomsten till samma nivå som lägstalönen enligt gällande kollektivavtal. Som motprestation för den subventionerade lönen ska etableringsjobbet innehålla relevant utbildning – tillhandahållen av staten – på betald arbetstid. Etableringsjobben ska löpa på två år, vara på heltid och, i normalfallet, övergå i en icke-subventionerad tillsvidareanställning.

Tanken är alltså inte, som författarna antyder, att skapa en låglönemarknad i Sverige. Istället ska förslaget om etableringsjobb ses som ett försök från arbetsmarknadens parter att ge individer som står långt ifrån arbetsmarknaden en möjlighet att under en tvåårsperiod kombinera jobb med utbildning på arbetstid, för att sedan övergå till en fullvärdig tillsvidareanställning.

Att förslaget om etableringsjobb inte stannar vid idén om sänkta lönekostnader för arbetsgivaren bygger på insikten om vikten av rätt utbildning, samt rätten till en lön som man kan försörja sig på. För att bryta utanförskapet och ge människor som står lång ifrån arbetsmarknaden jobb krävs det satsningar som hjälper dem att tillgodogöra sig de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Förslaget om etableringsjobb är ett försök att göra just detta.