Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Populismen och rostbältet
Efter ett år med Donald Trump som president är det värt att återuppta frågorna om varför stora delar av USA röstade på honom.
När 2018 inleds är det också vårt första år med Donald Trump som USA:s president som läggs till handlingarna. Nya böcker och nya reportage släpps dagligen, ofta med Trumps lämplighet för ämbetet i fokus.Men för ett år sedan stod den stora frågan om hur stora delar av USA:s arbetsarklass kunde välja denna man till sin president i fokus. En av de böcker som fick stor uppmärksamhet då, Hillbilly Elegy av J.D. Vance, kom ut på svenska i somras.
Hillbilly: en familj och kultur i kris (som den svenska översättningen heter) beskriver författarens uppväxt i det amerikanska rostbältet. Det är en uppväxt präglad av fattigdom, familjesplittring, missbruk, våld och arbetslöshet. Ändå lyser sidorna av kärlek till hillbillys, inte minst personifierade av författarens totalitära men kärleksfulla morföräldrar.
J.D Vance fick stor uppmärksamhet för sin beskrivning av den amerikanska arbetarklassen. The Economist menade att det var årets viktigaste bok om Amerika. Juristen Joan C. Williams skrev en uppmärksammad artikel i Harvard Business Review där hon tog Vance bok som exempel på vad hon kallar class culture gap. Williams – och Vance – lyfter hur ett befolkningsskikt med låga löner vänder sig emot skattesubventioner till de som har det sämre ställt. Detta, kombinerat med en stark misstro mot auktoriteter, ger enligt dessa bedömare det som ur svenskt perspektiv kan tyckas märkligt, att den amerikanska arbetarklassen röstar ”höger”, på de fackföreningsfientliga republikanerna. Avsaknaden av generell välfärd, och på tron att livet går att förändra, ger ett ideologiskt motstånd mot sociala insatser.
Perspektivet i Hillbilly Elegy är utpräglat konservativt. De fattiga anstränger sig för lite och skilsmässor och splittrade familjer – här tas Sverige som ett avskräckande exempel – leder till instabilitet. Boken erbjuder få strukturella men många kulturella förklaringar – men det kulturella perspektivet är intressant. Vance beskriver normer med ursprung i Appalacherna i sydöstra USA där patriarkat, blodsfejd och hederskultur är starkt rotade. När stålindustrin försvunnit har drogerna brett ut sig, och befolkningen präglas av stor hopplöshet – det finns ändå inga chanser, systemet är ändå emot oss. Samtidigt beskriver Vance ömsint sin egen klassresa och vad det i denna inneburit att sakna vad Bordieu skulle ha kallat habitus, socialt kapital.
Men den lite mer komplicerade frågan – varför väljer generationer utan framtidstro populistiska politiker? – lämnas egentligen utan uttömmande svar. Den får vi fortsätta analysera när Trump påbörjar sitta andra ämbetsår och när vi går till val i Sverige 2018.
Utredningsenheten
