Kommunals utredare

Det behövs 9000 fler barnskötare och fritidsledare inom 10 år

Igår presenterade Skolverket sin stora prognos vad det gäller rekryteringsbehovet inom förskola, fritidhem och skola för regeringen. Prognosen visar på stora behov av fler lärare och i synnerhet förskollärare under...

Fortsätt läsa

Igår presenterade Skolverket sin stora prognos vad det gäller rekryteringsbehovet inom förskola, fritidhem och skola för regeringen. Prognosen visar på stora behov av fler lärare och i synnerhet förskollärare under det kommande decenniet. Samtidigt missar Skolverket tillfället att beskriva rekryteringsbehovet av barnskötare och fritidsledare.

Skolverket redovisar att till år 2026 behöver antalet barnskötare[1] öka med 7600 personer och personal med yrkesutbildning för att arbeta på fritidhem behöver öka med 1400 personer. Det innebär att personalstyrkan för barnskötare behöver öka med 14 procent och fritidsledare behöver öka med 11 procent. Personalbehovet för förskollärare beräknas under samma tidsperiod behöva öka med 6000 personer, vilket motsvarar en ökning på 13,9 procentenheter.

Trots att bristen på yrkesutbildad personal är i paritet till högskoleutbildade på förskolor och fritidhem gör Skolverket ingen fördjupad analys av rekryterings- och utbildningsbehovet av barnskötare och fritidsledare. Det betyder också att Skolverket åsidosätter dessa yrkesgrupper i förslagen på lösningar av personalbristen som de presenterar för regeringen.

SKL beräknar att 13000 barnskötare pensioneras till och med år 2022. Det betyder ytterligare rekryteringsbehov och att fler behöver utbilda sig till barnskötare på barn- och fritidsprogrammet, eller motsvarande inom yrkesvuxenutbildningarna. I samma rapport beräknar SKL att det behövs rekryteras 22000 nya barnskötare till år 2022.

Redan idag vittnar över hälften av landets barnskötare om att bemanningen är för låg varje vecka eller oftare, enligt Kommunals stora medlemsundersökning Trygga famnar sökes – en rapport om barnskötarnas roll i framtidens förskola.

För att fler ska vilja utbilda sig till barnskötare ställs stora krav på att utveckla den gymnasiala yrkesutbildningen. Kommunals utbildningspolitik för barn- och fritidsprogrammet och motsvarande på kommunala vuxenutbildningen lyfter fram ett antal lösningar för att stärka utbildningen och på sikt öka yrkets status.  Bland annat behövs yrkesinriktad vuxenutbildning utifrån nationell standard, tillsammans med att arbetsgivare måste arbeta aktivt för kontinuerlig yrkesutveckling, för att skapa friska arbetsplatser med en bra arbetsmiljö.

[1] Redovisas av skolverket som ”övrig personal” men exemplifieras med barnskötare