Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
En individualiserad föräldraförsäkring hägrar
Igår kom föräldraförsäkringsutredningen med sitt slutbetänkande. Kommunal välkomnar utredningens besked om ytterligare reserverade månader, en stärkt inkomstbortfallsprincip och tydligare tidsgränser för att maximera uttaget av föräldrapenning till barnens första tre levnadsår.
Dagens ojämställda uttag av föräldraledighet och föräldrapenning slår hårt mot de yrkesgrupper Kommunal organiserar. Det bidrar till att befästa deltidsnormen i kvinnodominerade välfärdsyrken – en viktig orsak till kvinnors lägre livsinkomster i förhållande till mäns. I snitt tjänar en kvinna 3,6 miljoner mindre än en man under en livstid. Ojämställdheten i familjelivet samverkar med ojämställdheten i arbetslivet.
Inom LO-kollektivet är detta särskilt tydligt eftersom arbetaryrkena är mer könssegregerade än tjänstemannayrkena. Fler reserverade månader är ett viktigt stöd för arbetstagarna som vill dela lika. På mansdominerade arbetsplatser finns det en stark norm att snabbt återvända till arbetet och inte påverkas av sin föräldraroll, medan det på kvinnodominerade arbetsplatser finns en stark norm att vara hemma länge och gå ned i tid efter barnens intåg.
För att uppnå ett jämställt uttag är tidsgränserna för hur länge det går att ta ut föräldrapenning minst lika viktiga som antalet reserverade dagar. Förslaget att majoriteten av föräldrapenningdagarna – 390 av totalt 460 dagar – bara kan tas ut under barnets första tre levnadsår, samt att det från att barnet fyllt tre t.o.m. tio år bara går att ta ut 10 dagar per år, kommer åt just den deltidsproblematik som blivit föräldraförsäkringens baksida.
Motargumentet lyder att även om utredningens förslag ökar incitamenten att ta ut dagarna när barnet är litet och minskar möjligheten att spara föräldrapenningdagar, kvarstår föräldrarnas lagstadgade rätt att gå ned på obetald deltid. Svenskt Näringslivs invändning mot utredningens förslag handlar om att kvinnor kommer gå ned i tid oavsett och att tidsgränser och fler reserverade dagar i försäkringen därför skulle vara verkningslöst.
Det är en logik som inte överensstämmer med verkligheten för många av Kommunals medlemmar. Alla har inte råd att gå ned i obetald deltid. Det förtar dock inte vikten av att det finns ett lagstadgat stöd för föräldrar som vill eller behöver spendera mer tid med sina barn, utan att riskera att förlora jobbet. Egentligen handlar nog inte Svenskt Näringslivs invändning så mycket om att de oroas av kvinnors obetalda deltidsarbete som att de i vanlig ordning vill försvaga arbetsrätten.
Vägen mot en heltidsnorm för medlemmarna i Kommunal och ett jämställt föräldraskap stannar inte vid föräldraförsäkringens utformning. Men det går inte att bortse från dess normerande effekter. Kommunal hade helst sett att utredningen gick hela vägen och föreslog en individualiserad föräldraförsäkring, men om utredningens förslag blir verklighet är det ett stort kliv framåt för jämställdheten.
Utredningsenheten
