Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Att leva i hundra år eller att dö för tidigt
Klyftor i hälsa både inom ett land och mellan olika länder eller olika regioner i världen är en tydlig markör för hur resurser och makt är fördelade, det visar i vilken grad social rättvisa finns. Men de villkorsskillnader som bestämmer detta är inte naturlagar utan kan påverkas på flera olika sätt: politiskt genom en bättre fördelning av resurserna och när det krävs genom regleringar, på arbetsmarknaden genom bra avtal och förhandlingar mellan parter. Medvetna om detta jobbar Kommunal målinriktat och strategiskt för att förbättra medlemmarnas villkor och öka förutsättningarna för ett friskare och längre liv.
Att ha eller inte ha god hälsa beror på en rad olika faktorer i den sociala, ekonomiska och politiska miljön. Klyftor i hälsa både inom ett land och mellan olika länder eller olika regioner i världen är en tydlig markör för hur resurser och makt är fördelade, det visar i vilken grad social rättvisa finns.
”Social rättvisa är en fråga om liv och död”, skriver FN kommissionen för sociala bestämningsfaktorer av hälsa i sin slutrapport ”Closing the gap in a generation” . Denna kommission, som letts av folkhälsoforskaren Michael Marmot, fastslår att det finns dramatiska hälsoklyftor inom länder som är mycket nära kopplade till sämre sociala villkor. Kommissionen anser att detta inte borde förekomma.
Hälsoklyftorna mellan olika länder är extremt stora. T.ex. kan en flicka född i Sverige idag förvänta sig leva längre än 84 år medan motsvarande förväntning för en flicka född i Angola är runt 54 år, (Angola är ett afrikanskt land som är rikt på naturresurser som diamanter och olja.).
Men fakta visar också på hälsoklyftor i Sverige som beror på skillnader i sociala villkor. Folkhälsorapporten 2017 belyser klyftorna mellan olika grupper. I rapporten framgår att befolkningens hälsa överlag utvecklas positivt och den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökar, men samtidigt ökar skillnaderna i hälsa mellan grupper med olika utbildningsbakgrunder.
En rad olika indikatorer för hälsa visar på att hälsan förbättras mer bland eftergymnasialutbildade, medan det visar sig oförändrad eller förbättrad i en mindre utsträckning för de med högst förgymnasialutbildning. De relativa skillnaderna eller de sociala gradienterna finns i alla socioekonomiska grupper, men är slående stora vid jämförelse mellan förgymnasialt och eftergymnasialt utbildade.
I figuren visar SCB att medellivslängden vid 30 års ålder har minskat något för både kvinnor och män med förgymnasial utbildning mellan 2010–2012 och 2014–2016. Mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är skillnaden i medellivslängd vid 30 års ålder drygt 6 år för män och 5,5 år för kvinnor. Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och gymnasial utbildning är 2,3 år för kvinnor och 2,9 år för män. Det skiljer drygt 3 år mellan grupperna med gymnasial och förgymnasial utbildning oavsett kön.
Dessa skillnader beror på att utbildningsnivån har fått ökad betydelse bl.a. för tillgången på arbete man kan söka. Vem som utbildar sig vidare och vem som inte gör det borde inte vara en naturlag utan ska kunna påverkas genom en bra fördelningspolitik som skapar goda förutsättningar för alla. Åtgärder som förebygger skolavhopp är en av de viktiga förutsättningarna. Sådana åtgärder ska inte enbart handla om läxförhör utan också om politik som stärker familjer i olika svåra situationer.
Skillnader visas också tydligt i anställningsvillkor, arbetsförhållanden och arbetsmiljön mellan olika yrken. Dessa skillnader har avgörande betydelse för hälsa. De senaste decenniernas ökade stress inom vård, omsorg och skola, den höga sjukfrånvaron och sjuknärvaron har vittnat om det. Men dessa skillnader är inte naturlagar utan kan påverkas på flera olika sätt: politiskt genom regleringar, på arbetsmarknaden genom bra avtal och förhandlingar mellan parter. Medvetna om detta jobbar Kommunal målinriktat och strategiskt för att förbättra medlemmarnas villkor och öka förutsättningarna för ett friskare och längre liv.
onsdag 25 oktober 2017
Av Yeshiwork Wondmeneh
KATEGORIER: arbetsmiljöHälsa, Ekonomisk politik, Fackligt arbete, Jämlikhet, Okategoriserade
TAGGAR: Kommunal, Yeshiwork Wondmeneh
Utredningsenheten
