Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Facklig organisering en nyckel i kampen mot högerextremismen
Alla demokrater har skäl att försvara och förbättra förutsättningarna för facklig mobilisering. Undertonen i rapporteringen om politiska sympatier bland fackligt anslutna riskerar missa en sedan länge avgörande insikt: I kampen mot högerextremismen är fackförbunden inte en del av problemet, utan tvärtom en central del av lösningen.
En allt större andel av fackligt anslutna arbetare säger sig sympatisera med högerextrema partier. Det är en oroande utveckling, men ökningen är fortsatt långt mindre än vad den är i jämförbara grupper som inte är fackligt anslutna.
I en uppmärksammad studie från tidigare i år visar Christoph Arndt och Line Rennwald att personer med auktoritära åsikter är betydligt mer benägna att vända sig till främlingsfientliga och antidemokratiska partier om de inte är med i facket. Arndt och Rennwald konstaterar att ”fackföreningar dämpar arbetarklassens auktoritära tendenser”, vilket framförallt missgynnar partier på den yttersta högerkanten.
Figuren nedan illustrerar den förväntade andelen socialdemokratiska röster för 30-åriga manlig arbetare utan slutförd gymnasieutbildning. För två jämförbara personer med likvärdigt ”auktoritära” åsikter så spelar facklig anslutning stor roll för benägenheten att lämna arbetarrörelsen och istället stödja ett högerextremt parti. För de med allra mest auktoritära åsikter förväntas facklig anslutning leda till en skillnad på så mycket som 20 procent i total röstandel.
Källa: Arndt & Rennwald (2017) ”Workplace Characteristics and Working Class Vote for the Old and New Right”, British Journal of Industrial Relations, 55(1): 137-164
Liknande mönster kan ses för röstningen på högerextrema partier kontra mer moderata högerpartier. Facklig anslutning är alltså inte bara positivt för socialdemokratiska partier – i kampen mot högerextremismen gynnar starka fackföreningar demokratiska partier generellt.
En grundläggande förklaring som flera forskare lyfter upp är att fackligt anslutna leds att se politiska problem längs en höger/vänster-skala, vilket gör att de högerextrema partiernas kärnfrågor blir mindre centrala. Fackföreningsrörelsen gör, som Arndt och Rennwald skriver, att folk blir mer medvetna om var makten att förändra deras livssituation verkligen ligger. Det kan ibland leda till motstridiga politiska slutsatser för fackligt anslutna tjänstemän och arbetare, men det verkar aldrig gynna extremhögern.
Vad kan vi dra för slutsats av detta? Mellan 1995 och 2016 minskade den fackliga anslutningen bland arbetare med runt en procentenhet per år, från 88 procent ner till 64 procent. Sverige har i internationell jämförelse fortsatt en hög andel fackligt anslutna, men för alla demokrater finns det anledning att försvara och förbättra fackens ställning. Att en växande andel fackligt anslutna sympatiserar med främlingsfientliga och auktoritära partier är oroande och detta behöver självklart bemötas. Samtidigt borde fackens roll som motpol till den generella trenden lyftas fram, inte minst i ljuset av att flera demokratiska partier verkar vilja minska fackens utbredning och kraft.
Fackförbunden har historiskt utgjort en grundbult i kampen för solidaritet och allas lika värde. Inget tyder på att den rollen kommer förändras framöver.
Utredningsenheten
