Mycket märklig argumentation från Socialstyrelsen

I veckan har det framgått att Socialstyrelsen i sitt remissvar avråder från Äldreomsorgsutredningens rekommendation om att införa legitimation för undersköterskor. Utifrån de krav som ställs på arbetet är det uppenbart varför en undersköterskelegitimation behövs.

Socialstyrelsen menar att utredningen inte har formulerat hur ett legitimationskrav ska kunna leda till fler undersköterskor samt att formella kompetenskrav tvärtom skulle göra färre behöriga till yrket.

Det är en mycket märklig argumentation. Bedömningen av en undersköterskelegitimation ska naturligtvis utgå ifrån de krav som ställs på arbetet och hur de kan mötas på ett patientsäkert och likvärdigt sätt i hela landet. Det är därför Kommunal med flera driver frågan om en undersköterskelegitimation. Behovet av en undersköterskelegitimation ska inte bedömas utifrån tillgången på personal.

Är det någon som argumenterar för att vi ska ta bort legitimeringen av sjuksköterskor, för att det råder sjuksköterskebrist inom flera specialiteter, som neonatalvården? Eller att vi ska ta bort barnläkare eller allmänläkare som specialiteter för att de tillhör bristyrken? Nej det är det ingen som gör, för alla inser att det vore direkt patientfarligt. (Förutom Centerpartiet då, som tycker att det inte ska krävas specialisering i allmänmedicin för att som läkare öppna vårdcentral…)

Att legitimering skulle leda till färre behöriga undersköterskor är heller inte ett giltigt argument eftersom att med undersköterskelegitimation introduceras vårdbiträdesnivån, för de som inte klarar kompetenskraven. En legitimering ställer naturligtvis också krav på fungerande system för validering av dem som förvärvat sin kompetens genom mångårig praktik i yrket.

Till legitimationen knyts ett nationellt fastslaget utbildningsprogram. Det blir tydligt för den som vill bli undersköterska vad som krävs för att uppnå en legitimation. På så vis skapas en yrkesutvecklingstrappa – som både slår fast undersköterskans kompetens och ger större möjligheter till yrkesutveckling i en offentlig sektor som ofta kritiseras för platta karriärvägar.

De senaste tjugo åren har det skett en utträngning av undersköterskor från sjukvården; en trend som nu äntligen börjar vända. Politik och arbetsgivare börjar inse hur viktigt omsorgsarbetet är i sjukvården, inte minst för patienternas trygghet och för att andra professioner ska kunna arbeta utifrån sina kärnkompetenser. Utredningen Effektiv vård pekar på att undersköterskornas kompetens kräver formalisering och att de behövs i sjukvården för att säkerställa ett fungerande teamarbete.

I äldreomsorgen har undersköterskorna blivit många fler under motsvarande tidsperiod och tillhör idag den vanligaste vård- och omsorgskontakten för landets äldre. Samtidigt har kraven på den medicinska kompetensen i äldreomsorgen blivit mycket högre. Äldre vårdas hemma längre tid innan de tas in på ett boende och har mer komplexa sjukdomsbilder. Mot bakgrund av det är absurt att du kan gå in som huvudsaklig vårdgivare utan formell kompetens.

Så ser det nämligen ut idag. Titeln undersköterska används godtyckligt och rymmer alltifrån de som gått vård- och omsorgsprogrammet till en halvtermin på Komvux. Det är stora regionala skillnader. En stor andel av de som arbetar i hemtjänsten saknar formell utbildning överhuvudtaget. Inom sjukvården vittnar arbetsgivarna om att det bara är en bråkdel av de sökande som har rätt kompetens för jobbet.

Självklart ser vi som fackförbund en stor potential i att höja yrkets status genom en legitimation och på så vis förbättra arbetsvillkoren och öka antalet som stannar kvar och söker sig till yrket. Men det är patientsäkerheten som är det bärande argumentet. Det borde det också vara för en tung myndighet som Socialstyrelsen.

torsdag 5 oktober 2017

Av Elinor Odeberg

KATEGORIER: Äldreomsorg, Hälso- och sjukvård, Remisser, Undersköterskelegitimation

Kommunals utredare