Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
I genomsnitt har utrikesfödda bland sysselsatta längre faktisk veckoarbetstid än inrikes födda och förklaringen är att de har färre frånvarotimmar per vecka.
I SCB:s (Statistiska centralbyråns) nyligen publicerade faktarapport går det att se att andelen utrikesfödda bland sysselsatta ökat med 5,4 procentenheter från 12,7 procent 2006 till 18,1 procent 2016. Det är en ökningstakt som är relativt högre än ökningen i andelen utrikesfödda i befolkningen (5,2 procentenheter).
Rapportens fokus är arbetade timmar, både överenskommen och faktisk arbetad tid.
1.Vanligen arbetad tid per sysselsatt, efter födelseland, 15-74 år, år 2006-2016. Timmar per vecka.
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU)
Figur 1 visar att utrikesföddas överenskomna arbetade tid har nästan samma utveckling som inrikes föddas, men nivån är något lägre och varierar något mer.
2.Faktisk arbetad tid per sysselsatt, efter födelseland, 15-74 år, år 2006-2016. Timmar per vecka.
De två grupperna har ungefär samma utveckling i faktisk arbetstid under perioden. Men fluktuationen är något större för utrikesfödda. Detta är särskilt tydligt 2014, då utrikesfödda hade 30,8 timmar i faktisk veckoarbetstid jämfört med 30,3 timmar för inrikes födda. Motsvarande för 2016 är 30,9 respektive 30,7 timmar i veckan.
Enligt SCB kan inte skillnaderna i faktisk arbetstid mellan grupperna förklaras av skillnader i vanligen arbetad tid eller övertid, utan av frånvarotid som visas i figur 3 nedan.
3.Frånvarotid per sysselsatt, efter födelseland, 15-74 år, år 2006-2016.Timmar per vecka
Figuren visar att utrikesfödda i genomsnitt är frånvarande i mindre utsträckning än inrikes födda. Detta förklarar varför utrikesföddas faktiska veckoarbetstid är längre än inrikes föddas vissa år under perioden 2006-2016, trots att inrikes födda har högre nivå av överenskommen arbetstid.