Hög tid att stärka pensionssystemet och höja garantipensionen

För två veckor sedan presenterade regeringen sina budgetförslag inför 2018. Det är en budget med en tydlig fördelningspolitik och den innehåller många positiva inslag för Kommunals medlemmar. Bland de största snackisarna är två förslag som rör pensionärer.

Kommunal har länge drivit på för en rättvis beskattning av pensioner, därför glädjer vi oss särskilt åt den kommande skattesänkningen. Även regeringens föreslagna höjning av bostadstillägget är en positiv nyhet för våra medlemmar. Men för att hjälpa de fattigaste pensionärerna, det vill säga alla som är beroende av garantipension, behöver regeringen komplettera med ytterligare reformer av pensionssystemet.

Garantipensionen ses som ett komplement för dem som har låg eller ingen inkomstgrundad pension. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen, utgiftsområde 11, att varannan kvinnlig pensionär har garantipension till någon del. Av dem som arbetat inom Kommunals yrken är siffran ännu högre – sju av tio är beroende av garantipension. Många av dem behöver tillskott från sin eventuella partner eller andra inkomster för att klara sig ekonomiskt.

Fem procent av de kvinnliga pensionärerna får enbart ut garantipension, bland män är siffran två procent. I reda pengar betyder det 7 952 kronor för ensamstående och 7 093 kronor i månaden för gifta, innan skatt. Efter beskattning (på 30 procent) blir det 5 566 kronor i månaden kvar att leva på för en ensamstående pensionär. Regeringens förslag om höjt bostadstillägg är därför ett välbehövligt tillskott. Men trots bostadstillägget innebär den låga nivån på garantipensionen för de flesta ett underskott varje månad. Enligt Swedbanks beräkningar är summan för nödvändiga levnadskostnader, exklusive hyra, 6 820 kr per månad för ett enpersonhushåll.

Många av våra medlemmar möter ytterligare hinder för att få ut en pension som det går att leva på. Ett krav för att få ut en full garantipension är att personen ska ha bott i Sverige under 40 år. Det diskvalificerar många av Kommunals utrikesfödda medlemmar. De får alltså inte ut den redan låga garantipensionen, utan hänvisas i högre grad till ekonomiskt bistånd. Är du förutom kvinna eller utrikesfödd även långtidssjuk, funktionsnedsatt eller annat som hindrar dig att jobba så mycket du vill under dina yrkesverksamma år, blir ekonomin än mer åtstramad under pensionen.

Regeringens lagda budgetförslag är en bra start på arbetet att minska fattigdomen bland våra pensionärer. Men, Kommunal anser att pensionsavgiften behöver höjas för att stärka hela pensionssystemet. Avgiften sattes i mitten av 1990-talet till 18,5 procent. Sedan dess har den demografiska utvecklingen i Sverige gjort att pensionerna har sänkts, jämfört med den nivå som var tänkt från början. En höjning av avgiften kan till viss del kompensera för lägre tjänstepensioner och framför allt minska risken för att den allmänna pensionen faller ytterligare.

Framförallt behöver garantipensionen höjas och inkomstindexeras. Detta för att uppväga de strukturella orättvisorna i arbetslivet och säkerställa att gruppen redan fattiga pensionärer inte halkar efter ännu mer. Garantipensionen bör alltså följa löneutvecklingen istället för prisutvecklingen. Regeringen verkar äntligen lyssna även på detta krav. Strandhäll har utlovat förslag till våren om stärkt grundskydd för pensionärer, som framförallt ska gynna kvinnor som har arbetat deltid inom låglöneyrken. Det ser vi fram emot att höra mer om!

tisdag 3 oktober 2017

Av Maria Ahlsten

KATEGORIER: Budgetproposition, Ekonomisk politik, Okategoriserade, Pensioner, Välfärd

TAGGAR: Budget 2018, garantipension, pension, pensionärer, pensionssystem, Strandhäll, välfärd

Kommunals utredare