Mer inspektion i äldreomsorgen är varmt välkommen

I egenskap av en kvinnodominerad bransch reflekterar äldreomsorgen en strukturell diskriminering som dröjer kvar i vårt samhälle. Denna insikt har ökat och når allt fler myndigheter som tar fram faktaunderlag med stor relevans för politiska beslut. Arbetsmiljöverket är en av dessa myndigheter. Verket har i sina tidigare relativt omfattande inspektioner i kommuner kunnat förvärva denna insikt som lett till flera viktiga kunskapsunderlag som belyser organisatoriska skillnader med en tydlig genusprägel. Fler inspektioner kan fortsatt bidra till ökad kunskap om skillnader mellan friska och ”sjuka” arbetsplatser, mellan bra och dålig arbetsmiljö. De kan tydliggöra de strukturella skillnaderna ännu bättre, vilket gynnar vård- och omsorgsarbetarna. En välkommen satsning!

”Efter larm om hög sjukfrånvaro och tusentals anmälningar om arbetsskador ska nu Arbetsmiljöverket genomföra en landsomfattande inspektion av arbetsmiljön inom äldreomsorgen”, skriver SVT på sin nyhetssida.

Kommunal som företrädare för äldreomsorgspersonal har i decennier lyft bristerna i personalens förutsättningar att utöva sitt arbete och har belyst konsekvenserna både för personalen själva och för vård- omsorgstagare. Detta har framgått både i opinionsarbetet och vid förhandlingar. Med tiden har intresset för frågan ökat i forskningen också, vilket har stärkt debatten. Under de senaste årens debatt om sjukförsäkringen har även Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans samt AFA:s analyser bidragit till ökad kunskap om situationen i äldreomsorgen. Arbetsskador och olycksfall som leder till sjukfrånvaro har särskilt drabbat vård- och omsorgsarbetare.

I en artikel som i början på året publicerades på utredarbloggen analyseras statistik från Försäkringskassan som visar att det inom branschen vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer rapporteras mer än dubbelt så många påbörjade sjukfall, 14 dagar eller mer, per 1000 sysselsatta jämfört med genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Detta gäller alla år mellan 2011-2015. Utöver det har antalet sjukfall per 1000 sysselsatta ökat snabbare i branschen jämfört med genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Samtidigt visar Arbetsmiljöverkets undersökning, som är genomförd under samma period (2014/2016), att högst andel sysselsatta i vård och omsorg; sociala tjänster samt utbildning cirka 28 procent (21 procent av männen och 30 procent av kvinnorna) rapporterar att de under de senaste 12 månaderna haft ”kroppsliga eller andra typer av besvär till följd av arbetet”. Motsvarande andel för hela arbetsmarknaden är cirka 18 procent.

Även antalet anmälda arbetsolycksfall som leder till sjukfrånvaro är relativt vanligare inom vård och omsorg; sociala tjänster.

Enligt Arbetsmiljöverket hör kvinnor i vård och omsorg; sociala tjänster till gruppen som har högst andel anmälningar om arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer. Också bland männen toppar de som är sysselsatta i vård och omsorg; sociala tjänster antalet anmälda arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer. Det handlar ofta om arbetsmängden i relation till avsatt tid för att utföra det eller för hög arbetstempo, samt problem i relationerna på arbetsplatsen. Relationsproblem på arbetsplatsen kan uttrycka sig i samarbetsproblem, mobbning, utfrysning och trakasserier.

Arbetet i vård och omsorg skapar relationer i flera dimensioner- relation till kolleger, chefer, vård- och omsorgstagare och vård- och omsorgstagares anhöriga. Det kan betraktas som ett ”relationsintensivt” arbete med krav på socialt samspel. Också känslan av otillräcklighet och samvetsstress vanligt förekommande.

I egenskap av en kvinnodominerad bransch reflekterar äldreomsorgen en strukturell diskriminering som dröjer kvar i vårt samhälle. Denna insikt har ökat och når allt fler myndigheter som tar fram faktaunderlag med stor relevans för politiska beslut. Arbetsmiljöverket är ett exempel; verket har i sina tidigare relativt omfattande inspektioner i kommuner kunnat förvärva denna insikt som lett till flera viktiga kunskapsunderlag som belyser organisatoriska skillnader med tydlig genusprägel som negativt påverkar arbetsmiljön och belastar kvinnors hälsa.

Fler inspektioner kan fortsatt bidra till ökad kunskap om skillnader mellan friska och ”sjuka” arbetsplatser, mellan bra och dålig arbetsmiljö. De kan tydliggöra de strukturella skillnaderna ännu bättre, vilket gynnar vård- och omsorgsarbetarna.

Men redan nu finns tillräcklig kunskap både om problem och om lösningar. Kommunal har i olika sammanhang föreslagit en rad olika konkreta lösningar för att minska sjukskrivningen. Nedan följer några av dem.

• Säkerställ tillgången på kvalificerade vikarier.
• Fastställ bemanningsnivå, utbildning och kompetens utifrån verksamhetens psykiska och fysiska krav och kraven på kontinuitet och kvalitet.
• Kvalitetssäkra arbetsmiljökunskapen hos chefer, arbetsledare och skyddsombud genom återkommande gemensam arbetsmiljöutbildning.
• Kvalitetssäkra kunskap om lagen om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i hela organisationen och ta fram en handlingsplan för tillämpning.
• Säkerställ andelen personal med tillsvidareanställning till 90 procent.
• Inför en obligatorisk introduktionsutbildning om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för alla anställda.
• Säkerställ arbetstidens (schemats) förutsägbarhet och rimlighet med hänsyn tagen till anställdas fritid och sociala liv.
• Säkerställ möjligheten till stöd av närmaste chef.
• Erbjud möjlighet till fysisk träning på arbetstid.

tisdag 12 september 2017

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmiljö, arbetsmiljöHälsa, Jämlikhet, Jämställdhet

TAGGAR: Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Yeshiwork Wondmeneh

Kommunals utredare