Anhörigvården ökar när samhället brister

Den ofrivilliga anhörigomsorgen som tillkommer på grund av brister i kommunal vård och omsorg är ett samhällsproblem.

Under augusti har Svenska Dagbladet granskat anhörigvården i sin artikelserie Anhörigfällan. Enligt tidningen vårdar 1,3 miljoner anhöriga någon närstående i Sverige. Majoriteten är fortfarande mitt i yrkeslivet när de samtidigt tar hand om sina sjuka föräldrar. Enligt Nationellt kompetenscentrum för anhöriga utför anhörigvårdare obetalt arbete som motsvarar 181 miljarder kronor om året. Summan bygger på en brittisk modell där man beräknar kostnaderna om kommunen övertar de anhörigas insatser i timmar och betalar efter en undersköterskelön. Idag spenderar svenska kommuner och landsting en bråkdel av detta – enligt SKL:s beräkning ungefär 110 miljarder om året för att ge äldre vård och omsorg. Största gruppen av anhörigvårdare består av vuxna barn som tar hand om sina gamla föräldrar i hemmet. Majoriteten av dem är kvinnor, ofta lågavlönade kvinnor som kanske själva arbetar i äldreomsorgen.

Ökningen av anhörigvården har skett i takt med att den professionella äldreomsorgen minskat. 70 procent av anhörigvården står kvinnor för. Samtidigt utgör kvinnor mer än 90 procent av alla som arbetar i äldreomsorgen. I Sverige har vi genomfört en viktig frihetsreform: vi har professionaliserat omsorgen. Det är en viktig del av den nordiska välfärdsmodellen att båda könen förvärvsarbetar i hög grad. Väl utbyggd barn- och äldreomsorg möjliggör detta.

Den ofrivilliga anhörigomsorgen som tillkommer på grund av brister i kommunal vård och omsorg är ett samhällsproblem. Särskilt dramatisk är de senaste årens minskning av äldreboenden – nästan var fjärde plats har försvunnit under 2000-talet, och samtidigt har hemtjänsten inte byggts ut för att täcka behoven. Den bristande äldreomsorgen skjuter över ansvaret och kostnaden för omsorgen till de äldres medelålders barn. Enligt Marta Szebehely och Petra Ulmanen har cirka 140 000 personer har gått ner i arbetstid, slutat jobba eller pensionerat sig för att kunna sköta om sina föräldrar. Utvecklingen som vi ser nu slår särskilt hårt mot kvinnor med låga inkomster.

Man kan säga att underfinansiering av äldreomsorgen belastar Kommunals medlemmar på flera sätt samtidigt: våra medlemmar jobbar själva ofta inom äldreomsorg och är alltför ofta tvungna att gå ner i arbetstid för att orka ta hand om sina anhöriga. Dessutom har de en alltmer pressad arbetssituation med underbemanning och stress. Den mer restriktiva tilldelningen av plats på äldreboende har lett till att de personer som flyttar till äldreboende idag är äldre och har större omsorgsbehov. Att gå ner i arbetstid eller att vara frånvarande från arbetet påverkar privatekonomin. Den leder till att anhöriga får lägre inkomster, mindre fritid och en försämrad pension. Ju mer omsorg man ger, desto vanligare är det att ekonomin påverkas negativt.

Finansminister Magdalena Andersson kommenterade SvD:s granskning i tisdags och lovade mer resurser för kommuner för att avlasta anhöriga. Dessutom ska 300 nya äldreboenden byggas så att alla äldre som vill flytta hemifrån också ska kunna göra det.

Kommunal välkomnar regeringens förslag om välfärdsmiljarder avsedda för personal i äldreomsorgen och investeringsmedel för att bygga äldreboenden. Om regeringen vill stärka kvaliteten behöver äldreomsorgen ytterligare resurser. Andelen äldre i befolkningen kommer att fortsätta öka de kommande decennierna. Det är dags att satsa på bra bemanning, bra anställningsvillkor och yrkesutbildad äldreomsorgspersonal. Man ska kunna känna sig trygg med att ens föräldrar har det bra och får professionell vård och omsorg, och man ska orka jobba heltid som undersköterska eller vårdbiträde inom äldreomsorg.

Kommunal anser att en välutbyggd och fungerande offentlig vård och omsorg är lösningen på den ofrivilliga anhörigomsorgen. Regeringens satsning som ger mer resurser för kommuner är en bra början, men mer behövs. Om vi vill ha ett jämlikt välfärdssamhälle som möjliggör allas förvärvsarbete måste också äldreomsorgen täcka de omsorgsbehov som finns. Annars går vi mot ett ojämställt arbetsliv där vissa har råd att köpa välfärdstjänster via skatteavdrag och andra måste gå ner i arbetstid, inkomst och sin framtida pension för att kunna ta hand om sina anhöriga.

fredag 18 augusti 2017

Av Mari Huupponen

KATEGORIER: Äldreomsorg, Jämlikhet, Jämställdhet, Välfärd

TAGGAR: anhörigomsorg, anhörigvård

Kommunals utredare