Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Så var det dags igen. För skolstart och som ett brev på posten drar debatten om kunskapsresultat, styrning, elevhälsa och lärarbrist igång. Men det är några som ofta inte beaktas när skolan ska diskuteras. Det är den mångfald av vuxna som varje dag möter barn och unga under en skoldag, allt från vaktmästare, fritidsledare, barnskötare, kökspersonal, elev- och lärarassistenter. De personerna har likt lärare en central roll för att skapa en skolmiljö som genomsyras av studiero, stimulans, trygghet och jämlikhet.
Två yrkesgrupper som många gånger glöms bort att nämnas, värdesättas och då därför inte heller får ingå i lösningsförslagen är elev- och lärarassietter. Även om de ofta är en del av lösningen på de problem som radas upp. Elevassistenter har både ett socialt och ett pedagogiskt uppdrag med fokus på barn med särskilda behov för att skapa trygghet, delaktighet och en inkluderande skolmiljö. Lärarassistent har till uppgift att avlasta läraren i det pedagogiska arbetet med klassen och samarbeta kring raster, kontakter med föräldrar och dokumentation.
Elevers kunskapsresultat och behörighet till vidare studier är ofta nedslående. Exempelvis visar Skolinspektionens rapport att 79,2 procent av eleverna i årskurs 6 uppnådde godkända betyg i alla ämnen de läst förra året, och att 17 800 elever (12,7 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna) av dem som avslutat grundskolan saknade behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan.
Också ohälsa, otrygghet och brist på studiero diskuteras frekvent i samband med situationen i skolan. I en nyligen publicerad rapport från föreningen Friends beskrivs att var fjärde ung har blivit utsatt för kränkningar från andra elever i skolan och var tionde ung upplever att de utsatts för mobbning det senaste året. Jag har tidigare skrivit om att skolan inte förmått att bryta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och kunskapsresultat eller välmående i skolan med anledning av OECD:s rapport om svenska kunskapsresultat och förekomst av mobbning.
Skolan ska arbeta för att alla – oavsett läs- och skrivsvårigheter samt faktorer som exempelvis föräldrars utbildningsbakgrund – ska trivas och också uppnå de kunskapskrav som ställs. Det behövs förebyggande arbete och rutiner för att tidigt upptäcka elever som behöver extra stöd. Så mycket som 38 procent av grundskolorna saknar tillräckliga insatser för extra anpassningar och särskilt stöd enligt tillsyn från Skolverket. Antalet barn i åtgärdsprogram har mer än halverats till 51400 personer från 2013/2014 till 2016/17.
Därför är det intressant med regeringens nya förslag om ”läsa, skriva, räka”-garanti. Förhoppningen är att åtgärdsgarantin ska garantera att elever i behov av stöd upptäcks tidigt och där efter få de stödinsatser som behövs – redan från förskoleklass om det behövs – så att varje elev kan klara skolmålen. Ett välkommet förslag efter Kommunal och LO:s krav på ökade insatser och fler elev- och lärarassistenter i skolan.
Elev- och lärarassistenter avlastar lärare och stödjer elever både inom och utanför klassrummet. De spelar en avgörande roll för alla elevers skolmiljö. Med tryggare anställningsvillkor och mer specialpedagogisk kompetens kan dessa yrkesgrupper göra ännu mer. Fler vuxna behövs för att ta tillvara alla elevers kunskapstörst och ge det stöd som behövs för att alla ska kunna växa upp till trygga individer. Det skapar förutsättningar för en jämlikare skola.
Den här veckan är det nära 200 000 vuxna som hälsar – 123 000 barn i förskoleklass, strax över 1 miljon elever i grundskolan, 340 000 elever i gymnasiet och 500 000 barn som ska gå till förskolan – välkomna till ett nytt läsår.
Låt alla dessa personalgrupper – barnskötare, fritidsledare, rektorer, lärare, förskolelärare, elev- och lärarassistenter – få möjlighet att välkomna till jämlik skola på det professionella sättet bara de kan.