Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Teknik som disruption och progression
Tekniksprång och teknikskiftena vi inte väntade oss behandlas i en artikel i senaste Financial Times.
I en intressant artikel i fredagens Financial Times skriver Tim Harford om vår oförmåga att förutse teknisk utveckling. Vi tenderar att drömma storskaliga teknikdrömmar i samma tangent som riktningen redan går i, och förbiser därför både tekniksprång och den viktiga utveckling där befintlig, ofta enkel, teknik blir billigare och därmed kan användas till helt nya applikationer.
Harford, som för övrigt gärna fått referera till några teknikforskare och inte nästan bara till ekonomer, har många bra poänger. Samhällsförändrande innovationer talar till ett redan befintligt behov och samverkar med både social förändring och med annan teknikutveckling. Boktryckarkonsten må ha varit banbrytande, men utan samtidens ökande läskunnighet samt att konsten att göra papper spred sig från Asien till Europa hade den tjänat få syften, och sannolikt inte spelat den roll den gjorde i demokratiseringsprocesser under renässansen. Fler likande exempel radas upp. Medan vi väntar på den allomskapande fusionsenergin blir den omsprungen av enkel och billig solenergi. Praktiker och system, som exempelvis containerlastning av gods, revolutionerar utan high-tech och enskilda uppfinningar.
På samma sätt kanske inte framtidens stora revolutioner ligger i den teknik som framstår mest fantasieggande; artificiell intelligens eller humanoida robotar. Hartford pekar istället, inte helt originellt men ändå relevant, på mångfalden av billiga sensorer och därmed genererandet av stora data.
Stora data håller också på att revolutionera vården och hälsosektorn. När alla har sin hälsodata i en app i telefonen ställs nya frågor och integritet och cybersäkerhet, något som artikeln i Financial Times också påpekar. Jag skulle vilja tillägga att utvecklingen också ställer nya frågor om arbetstagares rättigheter; när din arbetsgärning är en levande sensor, vems data genererar du? Din egen eller arbetsgivarens?
Det sista exemplet i artikeln handlar om arbetsledning. Inom lagerarbete kan i teorin plockning och lastning ersättas av robotar, men i praktiken är den mänskliga handen och den mänskliga blicken oersättliga. Arbetsledning, däremot, kan ersättas av en syntetisk röst som talar om för lagerarbetarna vad de ska plocka. Kanske är det denna teknik vi borde vara rädda för, frågar sig artikelförfattarna, istället för science-fictionartade scenarier om robotarnas övertagande. En teknik som sakta men säkert, och till låg kostnad, revolutionerar arbetsmarknaden som vi kände den.
Utredningsenheten
