Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Kvinnodominerat yrke betyder lägre lön
Kvinnor har i genomsnitt 12 procent mindre i lön än män enligt Medlingsinstitutets årligarapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnorna har det senaste året knappat in 0,5 procentenheter på mäns lönenivå. Grattis Sverige. Eller något.
Rapporten visar att genomsnittslönen 2016 var 32 800 kronor. Den högst lön har manliga tjänstemän i privat sektor med en genomsnittslön på 44 100 kronor och lägst lön har kvinnliga arbetare i privat sektor som i genomsnitt tjänade 25 300 kronor. Tar man hänsyn till faktorer som yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor återstår en oförklarad löneskillnad på 4,5 procent.
Medlingsinstitutets rapport bekräftar något mer än att kvinnor både har lägre månadslön och har 3,6 miljoner mindre i inkomst under ett arbetsliv än män. Löneskillnader märks nämligen inte bara mellan män och kvinnor på en specifik arbetsplats utan återfinns också systematiskt mellan olika yrkeskategorier. Alltså, ju större andel kvinnor inom ett yrke desto lägre lön.
En sådan lönemässig skillnad kallas också värdediskriminering. Vilket betyder att jobb som i huvudsak innehas av kvinnor värderas – och betalas – lägre än arbeten med liknande kvalifikationskrav som i huvudsak innehas av män.
Kvinnors lön i procent av mäns, genomsnittslön, storlek och andel kvinnor för respektive yrke, hela ekonomin, år 2016
Källa: Medlingsinstitutet och SCB
Diagrammet visar den genomsnittliga lönenivån mellan olika yrken utifrån kvinnors lön i procent av mäns. Storlek och färg på cirkeln visar antalet personer respektive könsdominans på de som arbetar i yrket. Det är tydligt att ju större röd cirkel desto lägre är genomsnittslönen. Och ja, röd cirkel står för att det är fler än 60 procent kvinnor i yrket.
Löneskillnader utifrån kön på arbetsplatsnivå skulle relativt enkelt kunna hanteras genom exempelvis lönekartläggningar. Detta förutsätts dock av att arbetsgivaren är intresserad av att ha jämställda löner bland sina anställda.
Ibland heter det att löneskillnader mellan könen kan förklaras av att kvinnor är sämre på att löneförhandla än män. Men det stämmer inte om man frågar Anna Sandberg, postdoktor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken är mer komplext än så och har med strukturella faktorer att göra. Yrken som traditionellt domineras av kvinnor avlönas betydligt lägre trots liknade krav på utbildning och svårighetsgrad som i mansdominerade. Det innebär att det finns en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade branscher. Denna diskriminering är riktad mot yrken, inte mot individer. För även män i kvinnodominerade yrken drabbas.
Det är positivt att Medlingsinstitutens rapport visar att värdediskrimineringen på arbetsmarknaden minskar något. Ett exempel är Kommunals särskilda lönesatsning för att lyfta alla kompetenta undersköterskor. Den yrkesgruppen ökade i snitt sin lön med 1065 kronor förra året. Det är naturligtvis bra att gapet krymper, men fortfarande återstår mycket att göra.
När både lönsättning på arbetsplatsen och arbetsmarknaden i stort bli mer jämställd då är det på riktigt dags att ropa – grattis Sverige!
Utredningsenheten
