Ett första delbetänkande från Tillitsdelegationen

En av de mer spännande utredningar den här regeringen tillsatt, Tillitsdelegationen, lämnade igår sitt första delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? Civilminister Ardalan Shekarabi tog emot betänkandet och underströk regeringens kloka och lovvärda ambition att förstärka medarbetarnas inflytande över sina jobb – att låta proffsen vara proffs. (Hela seminariet finns att se här: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/seminarium-om-jakten-pa-den-perfekta-ersattningsmodellen/)

I den offentliga debatten har många satt stort hopp till Tillitsdelegationen. Inte minst från företagarhåll har man hoppats på ett slags alternativ till Reepalu-utredningens förslag om vinsttak. Är det möjligt att skapa tillit även till de privata utförarna även fast de gör vinst? Kan man genom styrning få dem att agera mer ansvarsfullt? Kanske genom bättre ersättningsmodeller?

Delegationens ordförande Laura Hartman är i detta avseende intressant. Hon var den som drog igång den mer faktaorienterade debatten om vinster i välfärden när hon som forskningsledare på SNS år 2011 lanserade boken Konkurrensens konskevenser – vad händer med svensk välfärd? Där slog hon fast att konkurrensutsättningen av den svenska välfärden inte hade höjt vare sig effektiviteten eller kvaliteten. Dessa slutsatser står sig fortfarande, 6 år senare.

Om ett år får vi hela bilden, när Tillitsdelegationen ska lämna sitt slutbetänkande. Men igår fick vi ändå en försmak av hur delegationen resonerar när man lanserade sitt delbetänkande om ersättningsmodeller. Delegationen presenterade då tre slutsatser:
1) Det finns ingen perfekt ersättningsmodell
2) Vilka effekter ersättningsmodellerna får beror på sammanhanget och den övriga styrningen
3) Ersättningsmodellernas betydelse i styrningen ska inte överdrivas

Utifrån dessa gav tillitsdelegationen också ett antal rekommendationer:
1) Håll ersättningsmodellen så enkel som möjligt!
2) Om detaljerad styrning anses motiverat, överväg vilka andra styrmedel som står till buds!
3) Om situationen är sådan att ersättningsmodellen bedöms vara det styrmedel som ska användas för att styra mer detaljerat, tänk då på följande
a) Ta hjälp av medarbetarna för att utforma modellen
b) Rikta ersättningsmodellen till rätt nivå
c) Komplettera med annan styrning, framförallt kommunikation, dialog och ledarskap

Dessa kloka och handfasta råd ligger i linje med Hartmans renommé. Faktamässigt, sakligt och med stabil förankring i forskningen. Ack så välkommet! Utredningen bekräftar vad våra medlemmar som jobbar i verksamheterna vet: att ersättningsmodeller och incitament inte är vare sig magi eller mysticism utan något tämligen normalt vilket fungerar som bäst när man inte ens märker att de finns.

Det ska bli mycket intressant att följa delegationens vidare arbete och också hur dess slutsatser och förslag kommer att tas om hand av regeringen.

måndag 19 juni 2017

Av Oskar Taxén

KATEGORIER: Välfärd, Vinster i välfärden

TAGGAR: välfärd, Vinster i välfärden

Kommunals utredare