Kommunals utredare

Undersköterskelegitimation och synen på kvinnors arbete

Undersköterskorna fungerar som ledande exempel för den värdediskriminering som alla Kommunals kvinnodominerade yrkesgrupper drabbas av. En undersköterskelegitimation vore ett bevis på värdet av undersköterskans arbete och kompetens som skulle stärka patientsäkerheten och likvärdigheten i vård och omsorg.

Ibland får Kommunal frågan varför vi pratar så mycket om undersköterskor. Inte nog med att det är förbundets största yrkesgrupp – det är också ett av Sveriges vanligaste jobb. Men det är inte hela svaret. Situationen för undersköterskor avspeglar något mycket större än så: synen på kvinnors arbete.

Undersköterskorna fungerar som ledande exempel för den värdediskriminering som alla Kommunals kvinnodominerade yrkesgrupper drabbas av, och som förminskar det viktiga arbete som Kommunals medlemmar utför varje dag i vård, skola och omsorg.

Det är i ljuset av detta som Kommunals krav på undersköterskelegitimation ska ses. Det vore ett bevis på värdet av undersköterskans arbete och kompetens som skulle stärka patientsäkerheten och likvärdigheten i vård och omsorg.

Titeln undersköterska är idag inte en skyddad titel, det vill säga den är inte låst till en specifik utbildning eller kursstruktur, och används efter arbetsgivarnas godtycke. I Flens kommun kanske en person som där betraktas som vårdbiträde anställs som undersköterska i Botkyrka kommun, eller vice versa.

Det visar på en föreställning att det här är ett arbete som ”lite vemsomhelst” kan utföra. Men att exempelvis ta hand om multisjuka äldre inom hemtjänsten eller understödja en operation på ett sjukhus är inget för alla. Det kräver människokännedom och praktisk kunskap om patientsäkert arbete, för att bara nämna några kvalifikationskrav.

I Danmark och Norge har det redan införts legitimation för undersköterskor med goda resultat. Legitimationen sätter ett golv för vad en undersköterska ska kunna för att praktisera under titeln undersköterska och vilka uppgifter som hör henne till. Samtidigt skapas en yrkesutvecklingstrappa för de som i dagsläget inte är kvalificerade för legitimationen, eller specialisering för de legitimerade.

Det behövs i en offentlig sektor som i stor utsträckning saknar karriärmöjligheter för de kvinnodominerade yrkesgrupperna. Rent krasst lönar det sig inte tillräckligt att exempelvis som sjuksköterska specialisera sig, eller som vårdbiträde läsa in fler kurser till undersköterska.

Inställningen att ”vemsomhelst” kan utföra en undersköterskas arbete sänker kvaliteten i välfärden och den är inte långsiktigt hållbar. Rekryteringsutmaningarna är stora och 2025 förväntas bristen på utbildade undersköterskor uppgå till 74 200.

En välfärd av hög kvalitet kan inte längre bygga på att kvinnors arbete tas för givet, utan på en medveten personal- och utbildningspolitik som erkänner undersköterskans viktiga roll i vård och omsorg. Det handlar i grunden om att arbetets egentliga värde ska styra löner, villkor och status – inte vilket kön som utför det.

Därför krävs en professionalisering av yrket undersköterska genom en legitimation.

tisdag 7 mars 2017

Av Elinor Odeberg

KATEGORIER: Arbetsmarknad, Jämställdhet

TAGGAR: #8mars, #8marsvecka