Kommunals utredare

Asfaltläggerskor, internationell kvinnodag och kvinnors arbetsmiljö

Kvinnor i svarta kläder av grova tyg, i låga stövlar eller kängor, med huvudduk som slutade i en knut under hakan. Det är bilder som har etsat sig fast i mina minnens kammare. Jag minns dem tydligare än någonting annat jag kan minnas från min första dag i Moskva hösten 1976.

Fortsätt läsa

Stadiga och rediga arbetarkvinnor i ”arbetarstaten”, som lade asfalt, som reparerade och sopade stadens enormt breda vägar, gator och torg.  Som en tonårig med tidiga insikter om samband mellan kvinnoförtryck och ekonomisk makt/materiellt ägande var min första reflektion: Där går en kvinna som tjänar sina egna pengar och köper sin frihet, hon är tillräckligt fysiskt stark för att klara av ”mansgöra”.

Arbetarkvinnorna syntes helt enkelt överallt utom på toppen till ”arbetarstaten”. Den observationen gjorde jag senare, när jag började pröva om mitt första intryck. Omprövningen började med nyfikna funderingar: Hur skyddade dem sig mot asfaltångor? Tjänade de tillräckligt mycket för att ensam försörja en familj? Fick de lika mycket betalt som en manlig asfaltläggare? Hur såg det ut hemma? Deltog männen i hushållsarbetet?

Och så kom 8 mars, internationella kvinnodagen! De manliga lärarna och studenterna på universitetet gratulerade sina kvinnliga kolleger. Alla kvinnor uppvaktades med blommor. Jag tycker mig minnas en känsla av indignation när jag blev gratulerad och tog emot blommor. Det kändes även som en komedi, så som det ofta känns med situationer som är svåra att hantera.

Sedan 1978 är 8 mars en högtid i fler länder världen över; den kom till efter en FN resolution 1977 som beslutade att införa en internationell kvinnodag. På FN:s webbsida http://www.un.org/events/women/iwd/2009/history.shtml står följande inledning om 8 mars:

It is a day when women are recognized for their achievements without regard to divisions, whether national, ethnic, linguistic, cultural, economic or political. It is an occasion for looking back on past struggles and accomplishments, and more importantly, for looking ahead to the untapped potential and opportunities that await future generations of women.

Kvinnor kämpar överallt i världen, även om formen och målen för vår kamp kan se olika ut. Där totalitära regimer av olika slag regerar eller/och väpnade konflikter råder handlar det om kamp för grundläggande överlevnad.

Sverige är ett bra exempel med många och stora framgångar. Men ibland kan det kännas som om utvecklingen går långsamt som t.ex. i frågan om arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken, där de organisatoriska riskerna inte förebyggs tillräckligt systematiskt för att begränsa arbetsorsakade besvär och skador, trots lagar och förordningar. Till exempel:

• Kvinnor oftare än män har mindre resurser i arbetet, till viss grad har de också sämre stöd och de upplever oftare att de sällan får uppskattning av chefen.
• Kvinnodominerade branscher inom vård och omsorg svarar för flest antal påbörjade sjukfall.
• Inom vård och omsorg; sociala tjänster samt utbildning rapporterar 21 procent av männen och 30 procent av kvinnorna att de under de senaste 12 månaderna haft ”kroppsliga eller andra typer av besvär till följd av arbetet”.

Lösningar på detta är inte långt borta – men de kräver medvetna stödinsatser, en tydlig ambition om ett jämställt samhälle samt ett bättre tillvaratagande av medarbetare av alla kön.