Kommunals utredare

Efter den sista löneutbetalningen – vad händer med inkomsten?

Kvinnor och män har pensionssparat i lika stor utsträckning visar Kommunals senaste rapport, Efter sista löneutbetalningen, som handlar om privat pensionsparande. Kvinnor är dock relativt bättre på att spara, trots det får män ut en större pension. Vad beror det på?

Fortsätt läsa

I början av 2016 försvann avdragsrätten för privat pensionssparande som innebar att man kunde göra skatteavdrag för pensionssparande på upp till 12 000 per år. Pengarna skattades istället när man tar ut dem. Kommunal har med anledning av det valt att titta närmare på hur stor inkomst Kommunals pensionerade medlemmar, numera medlemmar i Svenska Kommunalpensionärernas förbund SKPF, har från det privata sparandet. Kommunal har även undersökt inkomsterna från de övriga delarna av pensionssystemet för att se hur inkomsten skiljer sig åt mellan olika grupper.

En vanlig föreställning vad gäller privat pensionssparande är att det mest är de med högre inkomster som pensionssparat privat. Det är framförallt höginkomsttagare som har råd att lägga undan pengar genom hela sitt yrkesliv och med en inkomst över gränsen för statlig skatt (ca 36 000) har dessutom tjänat skattemässigt på avdragsgillt pensionssparande, medan de med en inkomst under brytpunkten förlorat.

 Resultatet från Kommunals genomgång visar att även låginkomsttagare har sparar till sin pension och att inkomsten från privat sparande är ungefär lika vanligt bland kvinnor som bland män. Storleken på inkomsten är också förhållandevis lika bland de yngre pensionärerna. SKPF kvinnornas inkomst från privat sparande är i genomsnitt något högre än männens och i riket som helhet har männen två hundra kronor högre privat sparande inkomst än vad kvinnorna har.

Det privata sparandet utgör en betydande andel av inkomsten, i genomsnitt cirka sju procent av inkomsten för kvinnliga SKPF medlemmarna i ålder 65-69 år, motsvarande 900 kronor. Ser man enbart på de som tar ut av sitt privata sparande är inkomsten högre, nästan 1 800 kronor. Det är en stor summa för någon med en liten pension och kan vara angörande för att få ekonomin att gå runt.

Det är intressant att se att det privata sparandet har en stor betydelse för många, men ännu mer spännande blir det när man tittar närmare på pensionens olika delar och den totala inkomsten. Där blir det tydligt att kvinnor är den grupp som dragit nitlotten i det nuvarande pensionssystemet. Pensionssystemet är könsneutralt, pensionen baseras på individens inkomster under arbetslivet, med det som ställer till det är att varken samhället eller arbetsmarknaden är jämställd. Ännu mer ojämnställt var det för ett par decennier sedan, då dagens pensionärerer var förvärvsaktiva Konsekvenserna av det ojämställda arbetslivet blir tydligt när man ser till pensionen.

En kvinnlig SKPF medlem i åldergruppen 65-69 år har i genomsnitt 12 500 kronor i total pension medan genomsnittet för en svensk man ligger på drygt 20 000 kronor. Det blir en skillnad på 7 500 kronor före skatt. Efter skatten är betald har en svensk man i genomsnitt cirka 5000 kronor mer att leva på än en SKPF kvinnan, vilket motsvarar ca 50 procent högre pension.

Det är skillnaderna i tjänstepension som utgör den främsta förklaringen till att mäns pensioner är högre än kvinnors. Tjänstepensionen är utformad så att de med höga inkomster får en större andel av sin inkomst avsatt till tjänstepension, motsvarande 30 procent av lönen. Medan de med en inkomst under ca 37 00 endast får 4,5 procent avsatt till tjänstepensionen. Tillsammans med pensionsrätterna till den allmänna pensionen blir det knappt 22 procent av lönen. Utformning av tjänstepensionerna drar därmed isär pensionärernas inkomster och leder till att inkomstklyftorna blir större vid pension än under arbetslivet.

Även om det finns historiska skäl till att tjänstepensionerna är utformade som det är så finns det ingen anledning till att det ska fortsätta vara så i framtiden. Kommunal vill därför att tjänstepensionerna ska fördelas mer lika så att en lika stor andel av inkomsten går till pension oavsett om man tjänar under eller över 7,5 inkomstbasbelopp (ca 37 000 kronor). Det betyder konkret att tjänstepensionen behövs höjas för de med en under brytpunkten. Vi kan inte ha kvar ett så snedvridet system som bara gynnar de med förhållandevis höga inkomster, där en större andel är män. Här har arbetsmarknadens parter ett jobb att göra.

Politikerna, det vill säga arbetsgivarna för kommuner och landsting har möjlighet att ta ansvar för de ojämställda pensionerna genom att erbjuda bättre tjänstepensioner för Kommunals yrkesgrupper. Andra viktiga aspekter att ta tag i är att göraheltid till norm, så att fler kvinnor kommer upp i högre löner, förbättra arbetsmiljön så att människor orkar jobba tillräckligt mycket och att höja lönerna för värdediskriminerade yrkesgrupper, som exempelvis undersköterskor.

Staten i sin tur har i ansvar att avsättningarna till den allmänna pensionen blir tillräckligt höga för att kunna leva på den allmänna pensionen som pensionär. Kommunal anser att en höjning av avgiften måste till för att säkra att den allmänna pensionen ska bli tillräckligt hög i framtiden.

Det privata sparandet har varit ett sätt för många att kunna säkra en dräglig levnadsstandard som pensionär. Men det är inte ett återinförd avdragsrätt som är lösningen på framtidens pensioner. Det är en förbättring av den allmänna pensionen och tjänstepensionen som är lösningen för framtidens pensioner.

Det är dags för genomgripande förändringar av det nuvarande arbetslivet och pensionssystemet.

Kommunals krav är följande:

1. Heltid ska vara norm på arbetsmarknaden
2. Arbeta för jämställda löner
3. Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
4. Bort med A- och B-lagen inom tjänstepensionen
5. Stärk finansieringen av den allmänna pensionen

Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att människor hamnar i fattigdom efter ett långt yrkesliv. Efter ett långt arbetsliv måste människor kunna leva på sin pension.

 

Läs även: Kvinnor och pensionärer – de stora förlorarna